- Mannheimia haemolytika serotyp A1, för att minska infektion, mortalitet, kliniska symptom, lunglesioner och bakteriell invasion av lungan orsakad av serotyperna A1 och A6.

Korsreaktiv immunitet mot Mannheimia haemolytika serotyp A6 har visats i s.k. infektionsförsök under laboratorieförhållanden efter grundimmunisering.

Omkring två veckor efter avslutad grundimmunisering är det humorala immunsvaret som högst mot bovint respiratoriskt syncytialt virus och parainfluensa-3-virus. Varaktigheten hos den skyddande immuniteten är ej fastställd genom infektionsförsök.

Immunitetens insättande: 2 veckor

Immunitetens varaktighet: ej fastställd

Dos och administreringssätt

Dos:

5 ml

Administreringssätt:

Subkutan användning. Injektion på sidan av halsen.

Grundvaccination:

Djur fr.o.m. två veckors ålder ges två vaccinationer med ungefär fyra veckors intervall.

Revaccination:

Om revaccinationsbehov föreligger, kan en enstaka dos ges omkring två veckor före en riskperiod (t.ex. transport, introduktion i en ny besättning eller stallbyte).

Vaccinet omskakas väl före användning.

För injektion av vaccinet rekommenderas kanyler med 1,5 – 2,0 mm i diameter och 10 – 18 mm i längd. Vaccinet bör tillåtas anta rumstemperatur före användning och därefter injiceras omgående.

Biverkningar

I laboratorie- och fältstudier:

Vaccination kan ofta ge upphov till övergående svullnad vid injektionsstället (i undantagsfall kan smala svullnader upp till 10 cm i längd uppträda). I de flesta fall försvinner sådana svullnader helt eller minskar i omfång till en liten försumbar knuta inom två till tre veckor efter vaccinationen. Enstaka djur kan dock uppvisa mycket små reaktioner upp till tre månader. Dessutom kan en övergående, mild temperaturhöjning som varar högst tre dagar efter vaccination vanligen förekomma, samtidigt som en lätt rörelseobenägenhet kan iakttagas.

Erfarenheter efter marknadsföring:

I mycket sällsynta fall kan överkänslighetsreaktioner, i vissa fall med dödlig utgång, inträffa.

Frekvensen av biverkningar anges enligt följande konvention:

- Mycket vanliga (fler än 1 av 10 behandlade djur som uppvisar biverkningar)

- Vanliga (fler än 1 men färre än 10 djur av 100 behandlade djur)

- Mindre vanliga (fler än 1 men färre än 10 djur av 1 000 behandlade djur)

- Sällsynta(fler än 1 men färre än 10 djur av 10 000 behandlade djur)

- Mycket sällsynta (färre än 1 djur av 10 000 behandlade djur, enstaka rapporterade händelser inkluderade)