Caniphedrin (25 kg)

1 x 100 tabl.

Tablett

Aktiv ingrediens

Efedrin (Efedrin-hydroklorid) : 50 mg

ATC-kod

QG04BX90 Efedrin

QG04BX Övriga urologiska medel

QG04B Övriga urologiska medel

QG04 Urologiska medel

QG Urin- och könsorgan samt könshormoner

Djurslag

Hundar

Indikationer

Behandling av urininkontinens på grund av otillräcklig uretral sfinktermekanism hos tikar som genomgått ovariohysterektomi.

Dos och administreringssätt

Oral användning.

Tabletterna kan delas i 2 lika stora delar för att säkerställa korrekt dosering.

Rekommenderad startdos är 2 mg efedrinhydroklorid (motsvarande 1,64 mg efedrin) per kg kroppsvikt, motsvarande 1 tablett per 25 kg kroppsvikt, per dag under de första

10 behandlingsdagarna. Den dagliga dosen kan delas upp. När önskad effekt uppnåtts kan dosen minskas till hälften eller lägre. Baserat på den observerade effekten och med hänsyn till uppkomsten av biverkningar ska den individuella dosen justeras för att hitta den lägsta effektiva dosen. Den lägsta effektiva dosen ska bibehållas för långtidsbehandling. Vid ett återfall ska dosen ökas till 2 mg epifedrinhydroklorid per kg kroppsvikt igen. När den effektiva dosen har fastställts ska hunden fortsatt kontrolleras regelbundet.

Denna tablettstyrka är inte lämplig för hundar som väger mindre än 12,5 kg (rekommenderad startdos på 2 mg/kg).

Biverkningar

Hundar:

Sällsynta

(1 till 10 av 10 000 behandlade djur):

Ökad puls¹ , ventrikulär arytmi¹; Excitation¹.

Obestämd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data): 

Takykardi², förmaksflimmer², ökad hjärtfrekvens² perifer kärlsammandragning²;

Sömnlöshet², ångest²;

Muskeltremor², mydriasis²;

Lungsjukdomar (bronkodilatation och minskad mängd slem som frisätts från slemhinnorna i andningsvägarna)²; Hypomotilitet i mag -tarmkanalen².

¹Dessa symtom försvinner efter dosminskning eller avslutad behandling.

²På grund av de farmakologiska egenskaperna hos efedrin kan följande biverkningar uppkomma vid den rekommenderade terapeutiska dosen:

Det är viktigt att rapportera biverkningar. Det möjliggör fortlöpande säkerhetsövervakning av ett läkemedel. Rapporter ska, företrädesvis via en veterinär, skickas till antingen innehavaren av godkännande för försäljning eller dennes lokala företrädare eller till den nationella behöriga myndigheten via det nationella rapporteringssystemet. Se även bipacksedeln för respektive kontaktuppgifter.