Cepetor vet.

1 x 10 ml

Injektionsvätska, lösning

Aktiv ingrediens

Medetomidin (Medetomidin-hydroklorid) : 1 mg/ml

ATC-kod

QN05CM91 Medetomidin

QN05CM Övriga sömnmedel och lugnande medel

QN05C Sömnmedel och lugnande medel

QN05 Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel

QN Nervsystemet

Djurslag

Hund och katt

Indikationer

Hund och katt:

Sedering för att underlätta handhavande av djuret. Premedicinering inför generell anestesi.

Katt:

I kombination med ketamin för generell anestesi vid mindre kirurgiska ingrepp med kort duration.

Dos och administreringssätt

Hund:	intramuskulär eller intravenös användning.
Katt:	intramuskulär användning.

Hund:

För sedering bör doshastigheten för läkemedlet vara 750 mikrogram medetomidinhydroklorid i.v. eller 1000 mikrogram medetomidinhydroklorid i.m. per kvadratmeter kroppsyta. Använd tabellen nedan för ett bestämma rätt dos på basis av kroppsvikten:

Maximal effekt uppnås inom 15 – 20 minuter. Klinisk effekt är dosberoende och varar under 30 – 180 minuter.

Dos av Cepetor i ml och motsvarande mängd medetomidinhydroklorid i mikrogram/kg kroppsvikt:

Kroppsvikt (kg)	i.v. injektion (ml)	motsvarande (mikrog/kg kroppsvikt)	i.m. injektion (ml)	motsvarande (mikrog/kg kroppsvikt)
1	0,08	80,0	0,10	100,0
2	0,12	60,0	0,16	80,0
3	0,16	53,3	0,21	70,0
4	0,19	47,5	0,25	62,5
5	0,22	44,0	0,30	60,0
6	0,25	41,7	0,33	55,0
7	0,28	40,0	0,37	52,9
8	0,30	37,5	0,40	50,0
9	0,33	36,7	0,44	48,9
10	0,35	35,0	0,47	47,0
12	0,40	33,3	0,53	44,2
14	0,44	31,4	0,59	42,1
16	0,48	30,0	0,64	40,0
18	0,52	28,9	0,69	38,3
20	0,56	28,0	0,74	37,0
25	0,65	26,0	0,86	34,4
30	0,73	24,3	0,98	32,7
35	0,81	23,1	1,08	30,9
40	0,89	22,2	1,18	29,5
50	1,03	20,6	1,37	27,4
60	1,16	19,3	1,55	25,8
70	1,29	18,4	1,72	24,6
80	1,41	17,6	1,88	23,5
90	1,52	16,9	2,03	22,6
100	1,63	16,3	2,18	21,8

För premedicinering:

10 - 40 mikrogram medetomidinhydroklorid per kg kropssvikt, motsvarande 0,1 - 0,4 ml /10 kg kroppsvikt. Den exakta dosen beror på kombinationen av använda läkemedel och de andra läkemedlens dos. Dosen skall ytterligare anpassas till typen av ingrepp, ingreppets längd och patientens temperament och vikt. Premedicinering med medetomidin minskar avsevärt den dos induktionsmedel som krävs och minskar behovet av inhalationsanestetikum för underhåll av anestesi. Alla anestesimedel som används för induktion eller underhåll av anestesi skall administreras till dess att de får effekt. Innan man använder några kombinationer skall man observera litteraturen för de andra läkemedlena.

Katt:

För medeldjup sedering av katter ska läkemedlet administreras i en dos på 50 150 mikrogram medetomidinhydroklorid / kg kroppsvikt (motsvarande 0,05 0,15 ml läkemedlet / kg kroppsvikt).

För anestesi ska läkemedlet administreras i en dos på 80 mikrogram medetomidinhydroklorid / kg kroppsvikt (motsvarande 0,08 ml läkemedlet / kg kroppsvikt) och 2,5 till 7,5 mg ketamin / kg kroppsvikt. Vid användande av denna dos inträder anestesi inom 3 4 minuter och varar i 20 50 minuter. För ingrepp som tar längre tid måste administreringen upprepas genom att använda halva den initiala dosen (d.v.s. 40 mikrogram medetomidinhydroklorid (motsvarande 0,04 ml läkemedlet / kg kroppsvikt) och 2,5 3,75 mg ketamin / kg kroppsvikt eller 3,0 mg ketamin / kg kroppsvikt enbart. Alternativt, för ingrepp som tar längre tid kan anestesin utökas genom att använda inhalationsämnena isofluran eller halotan, med syre eller syre/kväveoxid. Se avsnitt 3.5.

Biverkningar

Hund och katt:

Vanliga

(1 till 10 av 100 behandlade djur):

Kräkning¹

Sällsynta

(1 till 10 av 10 000 behandlade djur):

Lungödem

Obestämd frekvens

(kan inte beräknas från tillgängliga data):

Ljudkänslighet

Hyperglykemi²

Bradykardi, atrioventrikulärt block grad I , atrioventrikulärt block grad II , extrasystolier³, vasokonstriktion⁴, ökat blodtryck⁵, minskad hjärteffekt^6,7

Andningsdepression⁷

Ökad diures

Hypotermi

Mydrias

Cyanos

Smärta vid injektionsstället

Muskeltremor

¹ Några hundar och de flesta katter kräks inom 5-10 minuter efter injektion. Katter kan också kräkas under återhämtningen.

² Reversibel, på grund av hämmad insulinutsöndring.

³ Ibland.

⁴ I kransartärer.

⁵ Blodtrycket ökar initialt efter administrering och återgår sedan till normalt, eller något under normalt.

⁶ Atropin kan öka hjärtfrekvensen.

⁷ Manuell ventilation och syrgasstöd kan vara indicerat.

Hos hundar med en kroppsvikt på mindre än 10 kg kan ovannämnda biverkningar uppträda mer frekvent.

Det är viktigt att rapportera biverkningar. Det möjliggör fortlöpande säkerhetsövervakning av ett läkemedel. Rapporter ska, företrädesvis via en veterinär, skickas till antingen innehavaren av godkännande för försäljning eller dennes lokala företrädare eller till den nationella behöriga myndigheten via det nationella rapporteringssystemet. Se bipacksedeln för respektive kontaktuppgifter.