Dermipred vet.

Det är välkänt att antiinflammatoriska kortikosteroider, såsom prednisolon, kan orsaka en rad olika biverkningar. Enstaka höga doser tolereras i allmänhet väl, däremot kan de vid lång tids användning orsaka allvarliga biverkningar.

Det signifikanta dosrelaterade undertryckandet av kortisol som kan ses vid behandling är ett resultat av att effektiva doser undertrycker axeln hypothalamus-hypofys-binjure. Efter avslutad behandling kan tecken på binjureinsufficiens uppkomma och det kan göra djuret oförmöget att svara adekvat i samband med stressande situationer.

Den signifikanta ökningen av triglycerider som ses kan vara en del av en möjlig iatrogen hyperadrenokorticism (Cushings sjukdom) vilken medför signifikant förändring i metabolism av fett, kolhydrater, proteiner och mineraler vilket exempelvis kan resultera i omfördelning av kroppsfett, ökning av kroppsvikt, muskelsvaghet, och osteoporos (benskörhet). Undertryckande av kortisolproduktion och en ökning av plasmatriglycerider är en mycket vanlig biverkning vid medicinering med kortikosteroider (fler än 1 av 10 djur).

De signifikanta förändringar i biokemiska, hematologiska och hepatologiska parametrar som sågs och som sannolikt var associerade med användning av prednisolon var: effekter på alkaliskt fosfatas (ökning), laktatdehydrogenas (minskning), albumin (ökning), eosinofiler, lymfocyter (minskning), neutrofiler med segmenterad cellkärna (ökning) och leverenzymer i serum (ökning). En minskning av aspartattransaminas sågs också.

Systemiskt administrerade kortikosteroider kan orsaka polyuri, polydipsi och polyfagi, särskilt tidigt under i behandlingen. Vissa kortikosteroider kan orsaka natrium- och vattenretention och hypokalemi vid lång tids användning. Systemiska kortikosteroider har orsakat ansamling av kalcium i huden (calcinosis cutis).

Användning av kortikosteroider kan orsaka fördröjd sårläkning och dess immundämpande effekt kan försvaga motståndet mot eller förvärra existerande infektioner.

Ulcerationer (sårbildningar) i mag-tarmkanalen hos djur behandlade med kortikosteroider har rapporterats och ulcerationer i mag-tarmkanalen kan förvärras av steroider hos djur som ges ickesteroida antiinflammatoriska läkemedel och hos djur med traumatisk ryggmärgsskada.

Andra biverkningar som kan uppkomma är: hämning av den longitudinella tillväxten av ben, hudatrofi (förtvining), diabetes mellitus, beteenderubbningar (excitation (upphetsning), nedstämdhet), pankreatit, minskad bildning av tyreoideahormoner, ökad bildning av paratyreoideahormoner. Se även avsnitt 4.7.

Frekvensen av biverkningar anges enligt följande konvention:

- Mycket vanliga (fler än 1 av 10 behandlade djur som uppvisar biverkningar)

- Vanliga (fler än 1 men färre än 10 djur av 100 behandlade djur)

- Mindre vanliga (fler än 1 men färre än 10 djur av 1 000 behandlade djur)

- Sällsynta (fler än 1 men färre än 10 djur av 10 000 behandlade djur)

- Mycket sällsynta (färre än 1 djur av 10 000 behandlade djur, enstaka rapporterade händelser inkluderade)