Domosedan vet.
Aktiv ingrediens
ATC-kod
Djurslag
Häst, nöt.
Indikationer
Sedering och analgesi av häst och nöt under olika undersöknings- och behandlingsåtgärder, och i situationer där administrering av läkemedlet underlättar hanteringen av djuret. För premedicinering inför administrering av injektions- eller inhalationsanestetika.
Dos och administreringssätt
Intramuskulär eller intravenös användning.
Administreras intramuskulärt eller som långsam intravenös injektion av detomidinhydroklorid i en dos på 10–80 mikrogram/kg beroende på graden och durationen av önskad sedering och anestesi. Effekten är snabbare efter intravenös administrering. För att säkerställa att rätt dos ges bör kroppsvikten fastställas så noggrant som möjligt.
Användning som ensamt läkemedel (häst och nöt)
Dos |
Effekt |
Effektens duration i timmar |
Övriga effekter |
|
ml/100 kg |
mikrog/kg |
|||
0,1–0,2 |
10–20 |
Sedering |
0,5–1 |
|
0,2–0,4 |
20–40 |
Sedering och analgesi |
0,5–1 |
Lätt vacklande |
0,4–0,8 |
40–80 |
Djupare sedering och förstärkt analgesi |
0,5–2 |
Vacklande, svettning, piloerektion, muskelskakningar |
Effekten inträder inom 2–5 minuter efter intravenös injektion. Full effekt ses 10–15 minuter efter intravenös injektion. Vid behov kan detomidinhydroklorid administreras upp till en total dos på 80 mikrogram/kg.
Följande doseringsinstruktioner visar olika möjligheter för kombinationer av detomidinhydroklorid. Samtidig administrering med andra läkemedel ska dock alltid baseras på ansvarig veterinärs nyttariskbedömning och ske med hänsyn till produktresuméerna för de relevanta läkemedlen.
Kombinationer med detomidin för att öka sedering eller analgesi hos en stående häst
Detomidinhydroklorid 10–30 mikrogram/kg i.v. i kombination med antingen
• |
butorfanol |
0,025–0,05 mg/kg i.v. |
eller |
||
• |
levometadon |
0,05–0,1 mg/kg i.v. |
eller |
||
• |
acepromazin |
0,02–0,05 mg/kg i.v. |
Kombinationer med detomidin för att öka sedering eller analgesi hos nöt
Detomidinhydroklorid 10–30 mikrogram/kg i.v. i kombination med
• butorfanol 0,05 mg/kg i.v.
Kombinationer med detomidin för preanestetisk sedering hos häst
Följande anestetika kan användas efter premedicinering med detomidinhydroklorid (10– 20 mikrogram/kg) för att uppnå sidoläge och allmän anestesi:
• ketamin 2,2 mg/kg i.v. eller
• tiopental 3–6 mg/kg i.v. eller
• guaifenesin i.v. (tills effekt uppnås) följt av ketamin 2,2 mg/kg i.v.
Administrera de veterinärmedicinska läkemedlen före ketamin och ge tillräcklig tid för sederingen att utvecklas (5 minuter). Ketamin och det veterinärmedicinska läkemedlet ska därför aldrig administreras samtidigt i samma spruta.
Kombinationer med detomidin och inhalationsanestetika hos häst
Detomidinhydroklorid kan användas som sedativ premedicinering (10–30 mikrogram/kg) före inledning och underhåll av inhalationsanestesi. Inhalationsanestetikum ges tills effekt uppnås. Mängden inhalationsanestetikum som krävs minskas avsevärt genom premedicinering med detomidin.
Kombinationer med detomidin för att bibehålla injektionsanestesi (total intravenös anestesi, TIVA) hos häst
Detomidin kan användas i kombination med ketamin och guaifenesin för att bibehålla total intravenös anestesi (TIVA).
Den bäst dokumenterade lösningen innehåller guaifenesin 50–100 mg/ml, detomidinhydroklorid 20 mikrogram/ml och ketamin 2 mg/ml. 1 g ketamin och 10 mg detomidinhydroklorid tillsätts i 500 ml 5–10 % guaifenesin. Anestesin bibehålls med en infusion på 1 ml/kg/h.
Kombinationer med detomidin för att inducera och bibehålla allmän anestesi hos nöt
Detomidinhydroklorid 20 mikrogram/kg (0,2 ml/100 kg) med
• ketamin 0,5–1 mg/kg i.v., i.m. eller
• tiopental 6–10 mg/kg i.v.
Effekten av detomidin-ketamin varar i 20–30 minuter, och effekten av detomidin-tiopental varar i 10– 20 minuter.
Biverkningar
Nöt
Mycket vanliga (fler än 1 av 10 behandlade djur): |
Bradykardi, hypertension (övergående), hypotoni (övergående) Hyperglykemi Urinering1 Penisprolaps (övergående)2 |
Vanliga (1 till 10 av 100 behandlade djur): |
Ruminal tympani3, hypersalivering (övergående) Ataxi, muskelskakningar Livmodersammandragningar Rinnande nos4, andningsdepression (lätt)5 Hypertermi, hypotermi |
Sällsynta (1 till 10 av 10 000 behandlade djur): |
Arytmi6 Ökad svettning (övergående) |
Mycket sällsynta (färre än 1 av 10 000 behandlade djur, enstaka rapporterade händelser inkluderade): |
Excitation Hjärtblock7 Hyperventilation (lätt)8 |
1 En diuretisk effekt kan observeras 45 till 60 minuter efter behandlingen.
2 Partiell penisprolaps kan förekomma.
3 Substanser av denna typ hämmar ruminal och intestinal motilitet. Kan orsaka lätt tympanism hos nöt. 4 Avsöndring av slem från nosen kan observeras på grund av långvarig sänkning av huvudet under sederingen.
5, 8 Orsakar ändringar i andningsfrekvensen.
6, 7 Orsakar förändringar i konduktiviteten hos hjärtmuskeln, vilket har bevisats av partiella atrioventrikulära och sinoaurikulära block.
Häst
Mycket vanliga (fler än 1 av 10 behandlade djur): |
Arytmi1, bradykardi, hjärtblock2, hypertension, (övergående), hypotoni (övergående) Hyperglykemi Ataxi, muskelskakningar Urinering3 Penisprolaps (övergående)4, livmodersammandragningar Ökad svettning (övergående), piloerektion Hypertermi, hypotermi |
Vanliga (1 till 10 av 100 behandlade djur): |
Hypersalivering (övergående) Rinnande nos5 Svullnad av hud6 |
Sällsynta (1 till 10 av 10 000 behandlade djur): |
Kolik7 Urtikaria Hyperventilation, andningsdepression |
Mycket sällsynta (färre än 1 av 10 000 behandlade djur, enstaka rapporterade händelser inkluderade): |
Excitation Överkänslighetsreaktion |
1, 2 Orsakar förändringar i konduktiviteten hos hjärtmuskeln, vilket har bevisats av partiella atrioventrikulära och sinoaurikulära block.
3 En diuretisk effekt kan observeras 45 till 60 minuter efter behandlingen.
4 Partiell penisprolaps kan förekomma hos hingstar och valacker.
5, 6 Avsöndring av slem från nosen och ödem i huvudet och ansiktet kan observeras på grund av långvarig sänkning av huvudet under sederingen. 7 Substanser av denna typ hämmar intestinal motilitet.
Lindriga biverkningar har enligt rapporter varit övergående utan behandling. Biverkningar bör behandlas symtomatiskt.
Det är viktigt att rapportera biverkningar. Det möjliggör fortlöpande säkerhetsövervakning av ett läkemedel. Rapporter ska, företrädesvis via en veterinär, skickas till antingen innehavaren av godkännande för försäljning eller dennes lokala företrädare eller till den nationella behöriga myndigheten via det nationella rapporteringssystemet. Se bipacksedeln för respektive kontaktuppgifter.
Utlämning
Receptbelagt
PRIS | Endast för registrerade veterinärer. Skapa en gratis profil för att få tillgång till alla funktioner.. Logga in |
---|---|
VNR | 072132 |
EAN | 06432100057853 |