Epirepress
Aktiv ingrediens
ATC-kod
Djurslag
Hund
Indikationer
Förebyggande mot generaliserade epileptiska anfall hos hund.
Dos och administreringssätt
Den dos som krävs skiljer sig mellan individer och beroende på störningens karaktär och allvarlighetsgrad.
Administreringssätt
Endast avsett för oral administrering hos hundar.
Mängd att administrera
Den rekommenderade startdosen är 5 mg fenobarbital per kg kroppsvikt per dag. Se följande doseringstabell för att avgöra rätt startdos.
|
Tabletter |
||||
|
Kroppsvikt [kg]) |
Morgon |
Middag |
Kväll |
Total daglig dos [mg] |
|
≥ 6 - < 9 |
1 |
- |
1 |
30 |
|
≥ 9 - < 12 |
1 |
1 |
1 |
45 |
|
≥ 12 - < 15 |
2 |
- |
2 |
60 |
|
≥ 15 - < 18 |
2 |
1 |
2 |
75 |
|
≥ 18 - < 20 |
2 |
2 |
2 |
90 |
Eventuella justeringar av denna dos görs bäst utifrån klinisk verkan, blodkoncentrationer och förekomst av oönskade effekter.
Den serumkoncentration av fenobarbital som anses vara terapeutiskt aktiv ligger mellan 20 och
40 μg/ml.
Steady state serumkoncentrationer nås inte förrän 1-2 veckor efter det att behandlingen har inletts. Den fulla effekten av medicineringen inträffar efter ca 2 veckor och dosen skall inte ökas under den tiden. Serumkoncentrationen av fenobarbital kan kontrolleras efter det att steady state har uppnåtts. Om den är mindre än 20 μg/ml och/eller anfallen inte är kontrollerade, kan dosen ökas med 20 % åt gången, under samtidig övervakning av fenobarbitalnivåer i serum. Om anfallen återkommer kan dosen ökas till en maximal serumkoncentration på 40 μg/ml. Höga plasmakoncentrationer kan ha samband med levertoxicitet.
Tabletterna kan inte delas i lika stora delar. Uppdelning i halvor får bara göras för att underlätta administrering till hunden.
För korrekt dosering ska hundar som väger mindre än 20 kg inleda behandlingen med Epirepress 15 mg tabletter. För högre doseringar kan Epirepress 100 mg tabletter (100 mg fenobarbital) användas.
Biverkningar
När behandlingen börjar kan i mindre vanliga fall ataxi, dåsighet, håglöshet och yrsel förekomma. I vissa fall kan dessa biverkningar kvarstå under hela behandlingen.
Sedering och ataxi blir vanligtvis betydande problem när serumnivåerna når den högre änden av det terapeutiska intervallet.
I mycket ovanliga fall kan polyuri, polydipsi och polyfagi inträffa vid genomsnittliga eller högre terapeutiskt aktiva serumkoncentrationer, men dessa verkningar är vanligen övergående och försvinner vid fortsatt medicinering.
En paradoxal hyperexcitabilitet kan inträffa, i synnerhet efter att behandlingen först startat. Eftersom denna hyperexcitabilitet inte har samband med överdosering, behöver inte dosen minskas.
Höga plasmakoncentrationer (> 35-40 µg/ml) kan orsaka levertoxicitet.
Behandling av hundar med fenobarbital kan sänka deras totala tyroxinnivåer (TT4) eller fria tyroxinnivåer (FT4); detta behöver dock inte vara en indikation på hypotyreos. Behandling med sköldkörtelhormonersättning ska bara påbörjas om det finns kliniska tecken på sjukdom.
Fenobarbital kan ha skadliga effekter på stamceller från benmärgen. Konsekvenserna är immunotoxisk pancytopeni och/eller neutropeni. Dessa reaktioner försvinner efter att behandlingen upphört.
Ytlig nekrolytisk dermatit kan förekomma efter administrering av fenobarbital. Om biverkningarna är svåra ska den administrerade dosen minskas.
Frekvensen av biverkningar anges enligt följande konvention:
- Mycket vanliga (fler än 1 av 10 djur som uppvisar biverkningar under en behandlingsperiod)
- Vanliga (fler än 1 men färre än 10 djur av 100 djur)
- Mindre vanliga (fler än 1 men färre än 10 djur av 1 000 djur)
- Ovanliga (fler än 1 men färre än 10 djur av 10 000 djur)
- Mycket ovanliga (färre än 1 djur av 10 000 djur, enstaka rapporterade händelser inkluderade)
Utlämning
Receptbelagt
| PRIS | Endast för registrerade veterinärer. Skapa en gratis profil för att få tillgång till alla funktioner.. Logga in |
|---|---|
| VNR | 591324 |
| EAN | 04031649003578 |
