Loxicom
Aktiv ingrediens
ATC-kod
Djurslag
Hund och katt.
Indikationer
Hund
Lindring av inflammation och smärta vid både akuta och kroniska sjukdomar i muskler, leder och skelett. Minskning av post-operativ smärta och inflammation efter ortopedisk och mjukdelskirurgi.
Katt
Minskning av post-operativ smärta efter ovariehysterektomi och smärre mjukdelskirurgi.
Dos och administreringssätt
Hund
Muskel- och skelettsjukdomar: 0,2 mg meloxikam/kg kroppsvikt (d.v.s. 0,4 ml/10 kg kroppsvikt) som subkutan engångsdos.Loxicom 1,5 mg/ml oral suspension och Loxicam 0,5 mg/ml oral suspension kan ges för fortsatt behandling med en dosering av 0,1 mg/kg kroppsvikt, 24 timmar efter injektionen givits.
Minskning av postoperativ smärta (under en period av 24 timmar): En intravenös eller subkutan engångsinjektion av 0,2 mg meloxikam/kg kroppsvikt (d.v.s.0,4 ml/10 kg kroppsvikt) innan kirurgi påbörjas, t.ex vid induktion av anestesi.
Katt
Reducering av post-operativ smärta hos katt vid tillfällen då ingen per oral uppföljande behandling är möjlig, t.ex. vildkatter:
En enstaka subcutan injektion med 0,3 mg meloxikam/kg kroppsvikt ( 0,06 ml/kg kroppsvikt) innan kirurgiskt ingrepp, t.ex. vid tidpunkten för inducering av anestesi. I detta fall skall ingen oral uppföljande behandling ske.
Reducering av port-operativ smärta hos katt vid tillfällen då administrering av meloxikam avses följas upp med oral behandling:
En enstaka subcutan injektion med 0,2 mg meloxikam/kg kroppsvikt ( 0,04 ml/kg kroppsvikt) innan kirurgiskt ingrepp, t.ex. vid tidpunkten för inducering av anestesi.
För uppföljande behandling upp till fem dagar, kan den initiala dosen efter 24 timmar, följas av administrering av Loxicom 0,5 mg/ml oral suspension till katt vid en dosering av 0,05 mg/kg kroppsvikt. Den orala uppföljningsdosen kan ges totalt fyra gånger med 24 timmars intervall
Särskild vikt skall läggas vid noggrann dosering.
En för ändamålet lämpligt graderad 1 ml spruta skall användas vid administreringen av produkten till katt.
Undvik att förorena produkten i samband med användning.
Biverkningar
Typiska biverkningar för NSAID som förlorad matlust, kräkningar, diarré, blod i avföring, apati och nedsatt njurfunktion har rapporterats emellanåt. I mycket sällsynta fall har förhöjda leverenzymer rapporterats. I mycket sällsynta fall har blodig diarré, blodiga kräkningar och magsår rapporterats.
Denna typ av biverkningar uppträder vanligen under första behandlingsveckan och är i de flesta fall övergående och försvinner när behandlingen upphör. I sällsynta fall kan de vara allvarliga och även fatala. I mycket sällsynta fall kan anafylaktiska reaktioner uppträda. Dessa skall behandlas symptomatiskt.
I händelse av biverkningar skall behandling upphöra och veterinär konsulteras.
Frekvensen av biverkningar definieras enligt följande konvention:
- Mycket vanliga (fler än 1 av 10 behandlade djur som uppvisar biverkning)
- Vanliga (fler än 1 men färre än 10 av 100 behandlade djur)
- Mindre vanliga (fler än 1 men färre än 10 djur av 1 000 behandlade djur)
- Sällsynta (fler än 1 men färre än 10 djur av 10 000 behandlade djur)
- Mycket sällsynta (färre än 1 djur av 10 000 behandlade djur, inkluderande enskilda rapporter)