Prednicortone vet.

3 x 10 tabl.

Tablett

Aktiv ingrediens

Prednisolon : 20 mg

ATC-kod

QH02AB06 Prednisolon (Kortikosteroider - milt verkande (Grupp I))

QH02AB Glukokortikoider

QH02A Kortikosteroider för systemiskt bruk

QH02 Kortikosteroider för systemiskt bruk

QH Systemiska hormonpreparat, exkl. könshormoner och insuliner

Djurslag

Hund och katt.

Indikationer

För symtomatisk eller kompletterande behandling av inflammatoriska och immunmedierade sjukdomar hos hund och katt.

Dos och administreringssätt

Oral användning.

Dosen och den totala behandlingstiden fastställs av veterinären i varje enskilt fall beroende på symtomens allvarlighetsgrad. Den lägsta effektiva dosen måste användas.

Startdos: 0,5-4 mg per kg kroppsvikt per dag.

För långvarig behandling: När den önskade effekten har uppnåtts efter en period av daglig dosering ska dosen minskas tills den lägsta effektiva dosen uppnås. Dosminskningen ska utföras genom behandling under alternerande dagar och/eller genom att halvera dosen i intervall om 5-7 dagar tills den lägsta effektiva dosen uppnås.

Hundar ska behandlas på morgonen och katter ska behandlas på kvällen på grund av skillnader i deras dygnsrytm.

Tabletterna kan delas i halvor eller fjärdedelar för att säkerställa korrekt dosering. Placera tabletten på en plan yta med brytskåran riktad uppåt och den konvexa (runda) sidan mot underlaget.

Prednicortone vet. fig. 1

Halvor: Tryck ned tummen på båda sidorna om brytskåran på tabletten. Fjärdedelar: Tryck ned tummen i mitten av tabletten.

Biverkningar

Hund och katt.

Mycket vanliga

(fler än 1 av 10 behandlade djur):

Kortisolsuppression¹, förhöjda triglycerider²

Mycket sällsynta

(färre än 1 av 10 000 behandlade djur, enstaka rapporterade händelser inkluderade):

Excitation

Pankreatit

Cushings sjukdom³, diabetes mellitus

Hepatomegali

Förhöjt alkaliskt fosfatas (ALP) ⁴ i serum , förhöjda leverenzym, eosinopeni, neutrofili⁵, lymfopeni, hypokalemi⁶, lågt tyroxin (T4)

Muskelsvaghet, muskelförtvining

Polyuri⁷

Hudförtunning, kutan kalcinos

Polyfagi⁷, polydipsi⁷

Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)

Gastrointestinala sår⁸

Minskad aspartattransaminas (AST), minskad laktatdehydrogenas (LDH), hyperalbuminemi, lågt trijodtyronin (T3), förhöjd parathormon (PTH)koncentration

Hämning av benens längdtillväxt, osteoporos

Fördröjd läkning⁹, natrium- och vattenretention⁶, förändring av fett, ökad vikt

Immunosuppression¹⁰, försvagad motståndskraft mot eller

förvärring av befintliga infektioner¹⁰, Binjureinsufficiens¹¹, binjurebarkatrofi¹¹

¹ Doseringsrelaterad, som ett resultat av effektiva doser som hämmar hypotalamus-hypofysbinjureaxeln.

² Som en del av möjligt iatrogen hyperadrenokorticism (Cushings sjukdom). ³ Iatrogen, vilket innebär en betydande förändring av fett-, kolhydrat-, protein- och mineralmetabolism.

⁴ Kan vara relaterat till leverförstoring (hepatomegali) med ökade serum leverenzym.

⁵ Ökning av segmenterade neutrofiler.

⁶ Vid långvarig användning.

⁷ Efter systemisk administrering och särskilt under de tidiga stadierna av behandlingen.

⁸ Kan förvärras av steroider hos djur som ges icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel och hos djur med ryggmärgsskador.

⁹ Sår.

¹⁰Vid virala infektioner kan kortikosteroider förvärra eller påskynda sjukdomens framfart. ¹¹ Kan uppstå efter avslutning av behandlingen och kan göra att djuret inte kan hantera stressiga situationer på ett adekvat sätt. Hänsyn bör därför tas till metoder för att minimera problem med binjureinsufficiens efter att behandlingen har avslutats.

Antiinflammatoriska kortikosteroider, såsom prednisolon, är kända för att ha många olika biverkningar. Samtidigt som enstaka höga doser i allmänhet tolereras väl kan de framkalla svåra biverkningar vid långvarig användning. Doseringen vid medellång till långvarig användning bör därför i allmänhet begränsas till minsta nödvändiga mängd för att kontrollera symtomen.

Se även avsnitt 3.7

Det är viktigt att rapportera biverkningar. Det möjliggör fortlöpande säkerhetsövervakning av ett läkemedel. Rapporter ska, företrädesvis via en veterinär, skickas till antingen innehavaren av godkännande för försäljning eller dennes lokala företrädare eller till den nationella behöriga myndigheten via det nationella rapporteringssystemet. Se bipacksedeln för respektive kontaktuppgifter.