Sedator vet.

1 x 10 ml

Injektionsvätska, lösning

Aktiv ingrediens

Medetomidin (Medetomidin-hydroklorid) : 1 mg/ml

ATC-kod

QN05CM91 Medetomidin

QN05CM Övriga sömnmedel och lugnande medel

QN05C Sömnmedel och lugnande medel

QN05 Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel

QN Nervsystemet

Djurslag

Hund och katt.

Indikationer

Hund och katt:

Sedering för att underlätta handhavande av djuret. Premedicinering inför generell anestesi.

Katt:

I kombination med ketamin för generell anestesi vid mindre kirurgiska ingrepp med kort duration.

Dos och administreringssätt

Hund: intramuskulär eller intravenös användning.

Katt: intramuskulär användning.

Vid administrering av små mängder rekommenderas att man använder en spruta med lämplig gradering för att garantera exakt dosering.

Hund:

För sedering bör doshastigheten för det veterinärmedicinska läkemedlet vara 750 mikrogram medetomidinhydroklorid i.v. eller 1 000 mikrogram medetomidinhydroklorid i.m. per kvadratmeter kroppsyta. Använd tabellen nedan för ett bestämma rätt dos på basis av kroppsvikten:

Maximal effekt uppnås inom 15–20 minuter. Klinisk effekt är dosberoende och varar under 30–180 minuter.

Dos av det veterinärmedicinska läkemedlet i ml och motsvarande mängd medetomidinhydroklorid i mikrogram/kg kroppsvikt:

Kroppsvikt (kg)	i.v. injektion (ml)	motsvarande (mikrogram/kg kroppsvikt)		i.m. injektion (ml)	motsvarande (mikrogram/kg kroppsvikt)
1	0,08	80,0		0,10	100,0
2	0,12	60,0		0,16	80,0
3	0,16	53,3		0,21	70,0
4	0,19	47,5		0,25	62,5
5	0,22	44,0		0,30	60,0
6	0,25	41,7		0,33	55,0
7	0,28	40,0		0,37	52,9
8	0,30	37,5		0,40	50,0
9	0,33	36,7		0,44	48,9
10	0,35	35,0		0,47	47,0
12	0,40	33,3		0,53	44,2
14	0,44	31,4		0,59	42,1
16	0,48	30,0		0,64	40,0
18	0,52	28,9		0,69	38,3
20	0,56		28,0	0,74		37,0
25	0,65		26,0	0,86		34,4
30	0,73		24,3	0,98		32,7
35	0,81		23,1	1,08		30,9
40	0,89		22,2	1,18		29,5
50	1,03		20,6	1,37		27,4
60	1,16		19,3	1,55		25,8
70	1,29		18,4	1,72		24,6
80	1,41		17,6	1,88		23,5
90	1,52		16,9	2,03		22,6
100	1,63		16,3	2,18		21,8

För premedicinering skall det veterinärmedicinska läkemedlet administreras i en dosering av 10–40 mikrogram medetomidinhydroklorid per kg kroppsvikt, vilket motsvarar 0,1–0,4 ml av det veterinärmedicinska läkemedlet per 10 kg kroppsvikt. Den exakta dosen beror på vilken kombinationen av andra läkemedel som används och doseringen av dessa. Doseringen skall dessutom anpassas till ingreppets typ och varaktighet samt till patientens temperament och vikt. Genom premedicinering med medetomidin kan doseringen av det medel som används för induktion av anestesin minskas avsevärt och även doseringen av det anestetikum som används för underhåll av anestesin kan minskas. Alla anestetika som används för induktion eller underhåll av anestesin skall administreras tills effekt uppnås. Innan man använder några kombinationer skall produktlitteraturen för de andra läkemedlen konsulteras. Se också avsnitt 3.5.

Katt:

För medeldjup sedering av katter skall det veterinärmedicinska läkemedlet administreras i en dos på

50–150 mikrogram medetomidinhydroklorid/kg kroppsvikt (motsvarande 0,05–0,15 ml av det veterinärmedicinska läkemedlet/kg kroppsvikt).

För anestesi skall det veterinärmedicinska läkemedlet administreras i en dos på 80 mikrogram medetomidinhydroklorid/kg kroppsvikt (motsvarande 0,08 ml av det veterinärmedicinska läkemedlet/kg kroppsvikt) och 2,5 till 7,5 mg ketamin/kg kroppsvikt. Vid användande av denna dos inträder anestesi inom 3–4 minuter och varar i 20–50 minuter. För ingrepp som tar längre tid måste administreringen upprepas genom användning av halva den initiala dosen (d.v.s. 40 mikrogram medetomidinhydroklorid (motsvarande 0,04 ml av det veterinärmedicinska läkemedlet /kg kroppsvikt) och 2,5–3,75 mg ketamin/kg kroppsvikt eller 3,0 mg ketamin/kg kroppsvikt enbart. Alternativt, för ingrepp som tar längre tid kan anestesin utökas genom användning av inhalationsämnena isofluran eller halotan, med syre eller syre/kväveoxid. Se avsnitt 3.5.

Biverkningar

Hund och katt:

Sällsynta

(1 till 10 av 10 000 behandlade djur):

Lungödem

Mycket sällsynta

(färre än 1 av 10 000 behandlade djur, enstaka rapporterade händelser inkluderade):

Bradykardi, hjärtblock av grad I, hjärtblock av grad II, extrasystole, hypertoni^a, minskad hjärtminutvolym, nedsatt cirkulation^b

Andningsdepression^b

Cyanos, hypotermi

Kräkningar^c

Ökad känslighet för ljud, muskeltremor

Polyuri

Hyperglykemi^d

Smärta vid injektionsstället

Obestämd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data):

Vasokonstriktion i kransartärer

^a Blodtrycket stiger initial efter administrering och återgår sedan till det normala, eller något under det normala.

^b Manuell ventilation och syrgasbehandling kan vara indicerat. Atropin kan öka hjärtfrekvensen.

^c Hos vissa hundar och de flesta katter inom 5-10 minuter efter injektion, hos katt även efter uppvaknande_.

^d Reversibel på grund av hämmad insulinutsöndring_.

Hundar som väger mindre än 10 kg kan uppvisa ovan nämnda biverkningar oftare.

Det är viktigt att rapportera biverkningar. Det möjliggör fortlöpande säkerhetsövervakning av ett läkemedel. Rapporter ska, företrädesvis via en veterinär, skickas till antingen innehavaren av godkännande för försäljning eller dennes lokala företrädare eller till den nationella behöriga myndigheten via det nationella rapporteringssystemet. Se även bipacksedeln för respektive kontaktuppgifter.