Torbudine vet.

1 x 10 ml

Injektionsvätska, lösning

Aktiv ingrediens

Butorfanol (Butorfanol-tartrat) : 10 mg/ml

ATC-kod

QN02AF01 Butorfanol

QN02AF Morfinderivat

QN02A Opioider

QN02 Analgetika

QN Nervsystemet

Djurslag

Hundar, katter och hästar.

Indikationer

Hund

Som analgetikum:

- För lindring av lätt till måttlig visceral smärta.

Som sedering:

- För sedering, i kombination med vissa alfa-2-adrenoreceptoragonister (medetomidin).

Som premedicinering till narkos:

- För användning i kombination med acepromazin för att bedöva och sedera före induktion av narkos. En dosrelaterad reduktion av dosen av induktionsanestetikum (propofol eller tiopenton) erhålls dessutom.

- För premedicinering ges det som enda premedicineringsmedel.

Som anestesi:

- För anestesi, i kombination med medetomidin och ketamin.

Katt

Som analgetikum för lindring av måttlig smärta:

- För preoperativ användning för att ge smärtlindring vid kirurgi.

- För postoperativ analgesi efter mindre kirurgiska ingrepp.

Som sedering:

- För sedering, i kombination med vissa alfa-2-adrenoreceptoragonister (medetomidin).

Som anestesi:

- För anestesi, i kombination med medetomidin och ketamin, lämpligt för kortvariga smärtsamma ingrepp med anestesi.

Häst

Som analgetikum:

- För lindring av måttlig till svår buksmärta i samband med kolik av gastrointestinalt ursprung.

Som sedering:

- För sedering, ges efter administreringen av vissa alfa-2-adrenoreceptoragonister (detomidin, romifidin).

Dos och administreringssätt

Hund och katt:	Intravenös, intramuskulär och subkutan användning.
Häst:	Intravenös användning

Djur ska vägas för att fastställa en korrekt kroppsvikt innan den lämpliga behandlingsdosen beräknas.

Hund

För analgesi:

Administreringsväg

Dos

butorfanol

läkemedelsdos

i.v., i.m. eller s.c.

0,20–0,30 mg/kg kroppsvikt

0,02–0,03 ml/kg kroppsvikt

Kommentar

Iv-injektion ska ges långsamt.

Analgetiska effekter ses inom 15 minuter efter injektion.

Administrera 15 minuter innan anestesin avslutas för att ge smärtlindring under uppvakningsfasen.

För kontinuerlig smärtlindring upprepas doseringen vid behov.

För sedering i kombination med medetomidinhydroklorid:

Administr eringsväg

Dos butorfanol

läkemedelsdos

Dos
medetomidinhydroklorid

i.m. eller

i.v.

0,1 mg/kg kroppsvikt

0,01 ml/kg kroppsvikt

0,01*–0,025**mg/kg kroppsvikt

Komment

Vänta 20 minuter tills djup sedering utvecklats innan ingreppet påbörjas.

Om kompatibilitet är vedertagen kan läkemedel som innehåller medetomidin och butorfanol kombineras och administreras i samma spruta (se avsnitt 6.2).

*Beroende på vilken grad av sedering som krävs: 0,01 mg/kg: För sedering och som premedicinering till barbituratanestesi

*Beroende på graden av sedering som krävs 0,025 mg/kg: För djup sedering och som premedicinering till ketaminanestesi

För användning som premedicinering/pre-anestetikum:

- När läkemedlet används som enda medel:

Administreringsväg	Dos butorfanol	läkemedelsdos
i.v., i.m. eller s.c.	0,1–0,20 mg/kg kroppsvikt	0,01–0,02 ml/kg kroppsvikt
Kommentar	15 minuter före induktion

- När läkemedlet används tillsammans med 0,02 mg/kg acepromazin:

Administreringsväg

Dos butorfanol

läkemedelsdos

i.v. eller i.m.

0,10 mg/kg kroppsvikt*

0,01 ml/kg kroppsvikt*

Kommentar

Vänta minst 20 minuter innan verkan inträder, men tiden mellan premedicinering och induktion är flexibel från 20–120 minuter.

Om kompatibilitet är vedertagen kan läkemedel som innehåller butorfanol och acepromazin kombineras och administreras i samma spruta (se avsnitt 6.2).

* Dosen kan ökas till 0,2 mg/kg (motsvarar 0,02 ml/kg) om djuret har ont redan innan ingreppet inleds eller om en högre nivå av analgesi krävs under ingreppet.

För anestesi i kombination med medetomidin och ketamin:

Administr eringsväg

Dos butorfanol

läkemedelsdos

Dos medetomidin

Dos ketamin

i.m.

0,10 mg/kg kroppsvikt

0,01 ml/kg kroppsvikt

0,025 mg/kg kroppsvikt

5,0 mg/kg kroppsvikt*

Komment

Reversering med atipamezol rekommenderas inte

Om kompatibilitet är vedertagen kan läkemedel som innehåller medetomidin och butorfanol kombineras och administreras i samma spruta (se avsnitt 6.2).

* Ketamin ska administreras 15 minuter efter den intramuskulära administreringen av butorfanol/medetomidinkombinationen.

Katt

För preoperativ analgesi:

Administreringsväg

Dos
butorfanol

läkemedelsdos

i.m. eller

s.c.

0,4 mg/kg kroppsvikt

0,04 ml/kg kroppsvikt

Kommentar

Administrera 15–30 minuter före administreringen av intravenösa induktionsanestetika

Administrera 5 minuter före induktion av intramuskulära induktionsanestetika såsom kombinationer av intramuskulärt acepromazin/ketamin eller xylazin/ketamin

För postoperativ analgesi:

Administreringsväg	Dos butorfanol	läkemedelsdos
s.c. eller i.m.	0,4 mg/kg kroppsvikt	0,04 ml/kg kroppsvikt
i.v.	0,1 mg/kg kroppsvikt	0,01 ml/kg kroppsvikt
Kommentar	Administrera 15 minuter före uppvaknande

För sedering i kombination med medetomidinhydroklorid:

Administr eringsväg

Dos

butorfanol

läkemedelsdos

Dos medetomidinhydroklorid

i.m. eller

s.c.

0,4 mg/kg
kroppsvikt

0,04 ml/kg
kroppsvikt

0,05 mg/kg
kroppsvikt

Komment

Lokal anestetikainfiltration ska användas för sårsuturering.

Om kompatibilitet är vedertagen kan läkemedel som innehåller medetomidin och butorfanol kombineras och administreras i samma spruta (se avsnitt 6.2).

För anestesi i kombination med medetomidin och ketamin:

Administr eringsväg	Dos butorfanol	läkemedelsdos	Dos medetomidin	Dos ketamin
i.m.	0,40 mg/kg kroppsvikt	0,04 ml/kg kroppsvikt	0,08 mg/kg kroppsvikt	5,0 mg/kg kroppsvikt*
i.v.	0,10 mg/kg kroppsvikt	0,01 ml/kg kroppsvikt	0,04 mg/kg kroppsvikt	1,25–2,50 mg/kg kroppsvikt (beroende på hur djup anestesi som behövs)
Komment ar	Om kompatibilitet är vedertagen kan läkemedel som innehåller medetomidin, butorfanol och ketamin kombineras och administreras i samma spruta (se avsnitt 6.2).

Häst

För analgesi:

Administreringsväg	Dos butorfanol	läkemedelsdos
i.v.	0,10 mg/kg kroppsvikt	1 ml/100 kg kroppsvikt
Kommentar	Analgetiska effekter ses inom 15 minuter efter injektion. Dosen kan upprepas vid behov.

För sedering i kombination med detomidinhydroklorid:

Administreringsväg	Dos av detomidinhydroklorid	Dos butorfanol*	läkemedelsdos
i.v.	0,012 mg/kg kroppsvikt	0,025 mg/kg kroppsvikt	0,25 ml/100 kg kroppsvikt
Kommentar	Detomidin ska administreras upp till 5 minuter före butorfanoldosen.

*Klinisk erfarenhet har visat att en sammanlagd dosfrekvens på 5 mg detomidinhydroklorid och 10 mg butorfanol ger effektiv, säker sedering av hästar med en kroppsvikt på över 200 kg.

För sedering i kombination med romfidin:

Administreringsväg	Dos av romifidin	Dos butorfanol	läkemedelsdos
i.v.	0,04–0,12 mg/kg kroppsvikt	0,02 mg/kg kroppsvikt	0,2 ml/100 kg kroppsvikt
Kommentar	Romfidin ska administreras upp till 5 minuter före butorfanoldosen.

Innan läkemedlet kombineras och administreras i samma spruta som ett annat läkemedel, se alltid avsnittet ” Viktiga .iInkompatibiliteter” (avsnitt 6.2).

Det maximala antalet punktioner av injektionsflaskan vid användning av nålkaliber 21 G och 23 G ska inte överstiga 100, och vid användning av en nål med kaliber 18 G ska maximum inte överstiga 40.

Biverkningar

Alla djurslag

En viss smärta kan förekomma efter en intramuskulär injektion.
Sedering kan noteras hos behandlade djur.

Hund

Andningsdepression och dämpande effekt på hjärtfunktionen (visas genom en sänkning av andningsfrekvensen, utveckling av bradykardi och en sänkning av det diastoliska trycket) kan förekomma (se avsnitt 4.5). Depressionsgraden är dosberoende. Om andningsdepression förekommer kan naloxon användas som motgift. Måttlig till markant hjärt-lungdepression kan förekomma om butorfanol ges snabbt via intravenös injektion.

När butorfanol används som pre-anestetikum kommer användning av ett antikolinergikum såsom atropin att skydda hjärtat mot möjlig narkotikainducerad bradykardi.

Övergående ataxi, anorexi och diarré har rapporterats förekomma i sällsynta fall. Nedsatt motilitet i mag-tarmkanalen kan förekomma.

Katt

Andningsdepression kan förekomma. Om andningsdepression förekommer kan naloxon användas som motgift.

Mydriasis förekommer sannolikt.

Butorfanoladministrering kan ge upphov till upphetsning, oro, desorientering och dysfori.

Häst

Den vanligaste biverkningen är lindrig ataxi som kan kvarstå i 3 till 10 minuter.

En ökad motorisk aktivitet och ataxi framkallad av butorfanol har varat i 1–2 timmar i vissa fall.

Både rastlöshet, och darrning och sedering följt av rastlöshet, har setts hos vissa hästar.

En intravenös bolusinjektion vid den maximala angivna dosen (0,1 mg/kg kroppsvikt) kan resultera i excitatoriska lokomotoriska effekter (t.ex. att gå fram och tillbaka) hos kliniskt normala hästar.

Lindrig till svår ataxi kan uppkomma i kombination med detomidin, men det är osannolikt att hästar kollapsar. Gängse försiktighetsåtgärder ska iakttas för att förhindra skador (se avsnitt 4.5).

Lindrig sedering kan förekomma hos cirka 15 % av alla hästar efter administrering av butorfanol som enda medel.

Butorfanol kan även ha negativa effekter på motiliteten i mag-tarmkanalen hos normala hästar, även om det inte finns någon sänkning av gastrointestinal passagetid. Dessa effekter är dosrelaterade, och i allmänhet mindre och övergående.

Depression av hjärt-lungsystemet kan förekomma. När läkemedlet används i kombination med alfa-2adrenoceptoragonister kan depression av hjärt-lungsystemet vara dödlig i sällsynta fall.

Frekvensen av biverkningar anges enligt följande konvention:

- Mycket vanliga (fler än 1 av 10 behandlade djur som uppvisar biverkningar)

- Vanliga (fler än 1 men färre än 10 djur av 100 behandlade djur)

- Mindre vanliga (fler än 1 men färre än 10 djur av 1 000 behandlade djur)

- Sällsynta (fler än 1 men färre än 10 djur av 10 000 behandlade djur)

- Mycket sällsynta (färre än 1 djur av 10 000 behandlade djur, enstaka rapporterade händelser inkluderade)