Tranquinervin vet.

1 x 20 ml

Injektionsvätska, lösning

Aktiv ingrediens

Acepromazin (Acepromazin-maleat) : 10 mg/ml

ATC-kod

QN05AA04 Acepromazin

QN05AA Fentiazinderivat med alifatisk sidokedja

QN05A Neuroleptika

QN05 Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel

QN Nervsystemet

Djurslag

Häst.

Indikationer

Anestetisk premedicinering: Efter administrering av acepromazin är den mängd bedövningsmedel som krävs för att inducera anestesi betydligt lägre.

Lugnande behandling: Lugnande behandling (ataraxi) med acepromazin involverar en modifiering av temperament som inte associeras med hypnos, narkos eller tydlig sedering. Detta uppnås med låga doser av acepromazin. Vid låga doser minskar acepromazin ångest som är till fördel vid användning till hästar före skoning eller transport.

Sedering: Vid högre doseringsfrekvenser är acepromazin ett effektivt sederande medel, som ett tillägg till, eller istället för fysiska tvångsåtgärder vid t.ex. tandvård, hantering eller skoning. De avslappnande effekterna underlättar undersökning av penis hos häst och behandling av stelkramp och luftvägshinder.

Dos och administreringssätt

Intramuskulär eller intravenös användning. Vid intravenös injektion bör injektionen ske långsamt.

0,03-0,10 mg acepromazin per kg kroppsvikt, motsvarande 0,15−0,5 ml läkemedel per 50 kg kroppsvikt.

För att säkerställa att rätt dos ges bör kroppsvikten fastställas så noggrant som möjligt.

Normalt administreras enstaka doser av acepromazin. Långvarig användning rekommenderas inte. Vid de sällsynta tillfällen då upprepad dosering krävs, ska doseringsintervallet vara 36−48 timmar.

Vidta adekvata försiktighetsåtgärder för att bibehålla sterilitet. Undvik kontaminering under användning. Vid tydlig tillväxt eller missfärgning, kassera läkemedlet.

Det maximala antalet punktioner av injektionsflaskan vid användning av nålar i storlek 21G och 23G ska inte överskrida 100 och vid användning av en nål i storlek 18G inte överskrida 40.

Biverkningar

Häst:

Mycket vanliga

(fler än 1 av 10 behandlade djur):

Minskat hematokritvärde

Penisprolaps^a,c

Vanliga

(1 till 10 av 100 behandlade djur):

Hypotoni

Mindre vanliga

(1 till 10 av 1 000 behandlade djur):

Parafimos^b,c

Mycket sällsynta

(färre än 1 av 10 000 behandlade djur, enstaka rapporterade händelser inkluderade):

Penisstörning^b,c

Kramp^d

Dödsfall^d

Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data

Priapism^b,c

Desorientering^d

^a Reversibel förlamning av musculus retractor penis.

^b Parafimos kan ibland uppkomma som ett som ett följdtillstånd av priapism, men detta leder bara i mycket sällsynta fall till permanent penisdysfunktion.

^c När extrusion av penis uppkommer, ska ägaren rådas att informera veterinären om retraktion av penis inte sker inom 2-3 timmar. Lämpliga behandlingar har beskrivits i veterinärlitteraturen, t.ex. manuell kompression under narkosen, penisstöd och manuell kompression, användning av Esmarch-förband eller reversering av läkemedel (t.ex. långsam intravenös administrering av benstropinmesylat).

^d Kan uppkomma efter oavsiktlig injektion i karotis.

Det är viktigt att rapportera biverkningar. Det möjliggör fortlöpande säkerhetsövervakning av ett läkemedel. Rapporter ska, företrädesvis via en veterinär, skickas till antingen innehavaren av godkännande för försäljning eller dennes lokala företrädare eller till den nationella behöriga myndigheten via det nationella rapporteringssystemet. Se bipacksedeln för respektive kontaktuppgifter.