Cytopoint (3 - 10 kg)
Aktiv ingrediens
ATC-kod
Djurslag
Hund.
Indikationer
Behandling av klåda förenad med allergisk dermatit hos hundar. Behandling av kliniska symtom på atopisk dermatit hos hundar.
Dos och administreringssätt
Subkutan användning.
Undvik överdriven skakning och skumning av lösningen. Administrera hela innehållet (1 ml) i injektionsflaskan.
Dosera enligt doseringstabellen nedan. För hundar som väger mer än 40 kg behövs fler än en injektionsflaska för att ge en engångsdos. Dra i dessa fall upp nödvändig mängd från varje injektionsflaska i samma spruta. Blanda lösningen genom att försiktigt vända sprutan tre eller fyra gånger före administrering.
Doserings- och behandlingsschema:
Den rekommenderade lägsta dosen är 1 mg/kg kroppsvikt, en gång i månaden. Behovet av upprepad eller långvarig behandling hos hundar med allergisk dermatit ska basera sig på individuellt behov hos patienten och inkludera en bedömning av ansvarig veterinär om möjligheten att undvika/eliminera allergiframkallande stimulus (se även avsnitt 3.5). Dosera enligt doseringstabellen nedan:
|
CYTOPOINT styrka (mg) och antal injektionsflaskor som administreras |
||||
|
Hundens vikt (kg) |
10 mg |
20 mg |
30 mg |
40 mg |
|
3,0–10,0 |
1 |
|||
|
10,1–20,0 |
1 |
|||
|
20,1–30,0 |
1 |
|||
|
30,1–40,0 |
1 |
|||
|
40,1–50,0 |
1 |
1 |
||
|
50,1–60,0 |
2 |
|||
|
60,1–70,0 |
1 |
1 |
||
|
70,1–80,0 |
2 |
|||
Biverkningar
Hund:
|
Sällsynta (1 till 10 av 10 000 behandlade djur): |
Överkänslighetsreaktion1 (anafylaxi, svullnad i ansiktet, urtikaria) Kräkningar2, diarré2 Neurologiska tecken (anfall, kramper, ataxi) |
|
Mycket sällsynta (färre än 1 av 10 000 behandlade djur, enstaka rapporterade händelser inkluderade): |
Smärta vid injektionsstället, svullnad vid injektionsstället Kliniska tecken på immunmedierade sjukdomar (såsom immunmedierad hemolytisk anemi, immunmedierad trombocytopeni) |
1 I sådana fall ska lämplig behandling påbörjas omedelbart.
2Kan uppstå i samband med överkänslighetsreaktioner. Behandling ska administreras efter behov.
Det är viktigt att rapportera biverkningar. Det möjliggör fortlöpande säkerhetsövervakning av ett läkemedel. Rapporter ska, företrädesvis via en veterinär, skickas till antingen innehavaren av godkännande för försäljning eller till den nationella behöriga myndigheten via det nationella rapporteringssystemet. Se respektive kontaktuppgifter i bipacksedeln.
