Zenalpha

1 x 10 ml

Injektionsvätska, lösning

Aktiv ingrediens

Vatinoxan (Vatinoxan-hydroklorid) : 10 mg/ml

Medetomidin (Medetomidin-hydroklorid) : 0,5 mg/ml

ATC-kod

QN05CM99 Kombinationer

QN05CM Övriga sömnmedel och lugnande medel

QN05C Sömnmedel och lugnande medel

QN05 Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel

QN Nervsystemet

Djurslag

Hund.

Indikationer

Dos och administreringssätt

För intramuskulär användning.

Dosen baseras på kroppsytan. Dosen kommer att leda till att 1 mg medetomidin och 20 mg vatinoxan administreras per kvadratmeter kroppsyta (m²).

Beräkna dosen med 1 mg/m² medetomidin eller använd nedanstående doseringstabell. Observera att dosen i mg/kg minskar när kroppsvikten ökar.

Användning av en lämpligt graderad spruta rekommenderas för att säkerställa korrekt dosering när små volymer administreras.

För att säkerställa att rätt dos ges bör kroppsvikten fastställas så noggrant som möjligt.

Tabell 1. Dosvolym baserad på kroppsvikt

Hundens kroppsvikt	Dosvolym
kg	ml
3,5–4	0,4
4,1–5	0,6
5,1–7	0,7
7,1–10	0,8
10,1–13	1,0
13,1–15	1,2
15,1–20	1,4
20,1–25	1,6
25,1–30	1,8
30,1–33	2,0
33,1–37	2,2
37,1–45	2,4
45,1–50	2,6
50,1–55	2,8
55,1–60	3,0
60,1–65	3,2
65,1–70	3,4
70,1–80	3,6
> 80	3,8

Upprepad administrering av läkemedlet under samma procedur har inte utvärderats och läkemedlet bör därför inte administreras på nytt under samma procedur.

Antalet tillåtna stick genom proppen på injektionsflaskan är begränsat till högst 15.

Biverkningar

Hund:

Mycket vanliga

(fler än 1 av 10 behandlade djur):

Hypotermi^1,3 Bradykardi¹

Takykardi¹ Arytmi^1,2

Vanliga

(1 till 10 av 100 behandlade djur):

Diarré¹

Kolit¹

Muskeltremor¹

Mindre vanliga

(1 till 10 av 1 000 behandlade djur):

Kräkningar¹

Illamående¹

Ofrivillig tarmtömning¹

Mycket sällsynta

(färre än 1 av 10 000 behandlade djur, enstaka rapporterade händelser inkluderade):

Injicerad sklera¹

¹ Övergående/försvann utan behandling.

² Såsom andra gradens AV-block och ventrikulära flyktslag.

³ Extern uppvärmning gavs vid behov.

Det är viktigt att rapportera biverkningar. Det möjliggör fortlöpande säkerhetsövervakning av ett läkemedel. Rapporter ska, företrädesvis via en veterinär, skickas till antingen innehavaren av godkännande för försäljning eller dennes lokala företrädare eller till den nationella behöriga myndigheten via det nationella rapporteringssystemet. Se bipacksedeln för respektive kontaktuppgifter.