Palladia
Aktiv ingrediens
ATC-kod
Djurslag
Hund
Indikationer
Behandling av Patnaik grad II (intermediär grad) eller III (höggradig), recidiverande, kutana mastcellstumörer som inte kan avlägsnas kirurgiskt hos hund.
Dos och administreringssätt
Oral användning.
Tabletterna kan ges med eller utan föda.
Den initiala, rekommenderade dosen av toceranib är 3,25 mg/kg kroppsvikt, givet varannan dag (se doseringstabellen nedan).
Dosen ska baseras på veterinärbedömning varje vecka under de första sex veckorna samt därefter var sjätte vecka. Behandlingstiden beror på responsen på behandlingen. Vid stabil sjukdom eller vid delvis eller fullständig respons ska behandlingen fortsätta, förutsatt att produkten tolereras tillräckligt väl. I fall av tumörprogression är behandlingen sannolikt inte framgångsrik och bör utvärderas.
DOSERINGSTABELL: ANTAL PALLADIA-TABLETTER VID EN DOS OM 3,25 MG/KG KROPPSVIKT
|
Hundens kroppsvikt (kg) |
Antal tabletter |
||||
|
10 mg (blå) |
15 mg (orange) |
50 mg (röd) |
|||
|
5,0* – 5,3 |
1 |
||||
|
5,4 – 6,9 |
2 |
||||
|
7,0 – 8,4 |
1 |
plus |
1 |
||
|
8,5 – 10,0 |
2 |
||||
|
10,1 – 11,5 |
2 |
plus |
1 |
||
|
11,6 – 13,0 |
1 |
plus |
2 |
||
|
13,1 – 14,6 |
3 |
||||
|
14,7 – 16,1 |
1 |
||||
|
16,2 – 17,6 |
1 |
plus |
3 |
||
|
17,7 – 19,2 |
1 |
plus |
1 |
||
|
19,3 – 20,7 |
1 |
plus |
1 |
||
|
20,8 – 23,0 |
2 |
plus |
1 |
||
|
23,1 – 26,9 |
2 |
plus |
1 |
||
|
27,0 – 29,9 |
3 |
plus |
1 |
||
|
30,0 – 32,3 |
2 |
||||
|
32,4 – 34,6 |
1 |
plus |
2 |
||
|
34,7 – 36,1 |
1 |
plus |
2 |
||
|
36,2 – 38,4 |
2 |
plus |
2 |
||
|
38,5 – 43,0 |
2 |
plus |
2 |
||
|
43,1 – 47,6 |
3 |
||||
|
47,7 – 49,9 |
1 |
plus |
3 |
||
|
50,0 – 51,5 |
1 |
plus |
3 |
||
|
51,6 – 53,8 |
2 |
plus |
3 |
||
|
53,9 – 58,4 |
2 |
plus |
3 |
||
|
58,5 – 63,0* |
4 |
||||
* Det antal tabletter som ska ges till hundar som väger under 5 kg eller över 63 kg ska beräknas på basis av dosregimen 3,25 mg/kg.
Justering/reducering av dosen:
För hantering av biverkningarna kan dosen minskas till 2,75 mg/kg kroppsvikt eller ytterligare till 2,25 mg/kg kroppsvikt, givet varannan dag, eller också kan behandlingen utsättas under upp till två veckor (se dosjusteringstabellen i avsnitt 3.5).
Biverkningar
Hund:
|
Mycket vanliga (fler än 1 av 10 behandlade djur): |
Lätta till måttliga: Diarré, kräkningard, blod i avföringen, blodig diarré, gastrointestinal blödning Anorexi, dehydrering, letargi, viktnedgång Hälta, muskuloskeletala störningar Dermatit, pruritus Minskat hematokritvärde, minskat albuminvärde, ökat alaninaminotransferasvärde (ALAT), neutropeni, trombocytopeni |
|
Vanliga (1 till 10 av 100 behandlade djur): |
Svåra: Anorexi, dehydrering, pyrexi, viktnegång, septikemi, letargi Diarré, kräkningar, blod i avföringen, blodig diarré, gastrointestinal blödning, duodenalsår, illamående Hudnekros Minskat hematokritvärde, ökat alaninaminotransferasvärde (ALAT) Lätta till måttliga: Lokaliserad smärta, generell smärta, polydipsi, pyrexi, Nasal depigmentering, förändringar i pälsfärgen, alopeci Illamående, flatulens Takypné Urinvägsinfektion Ökat bilirubinvärde, ökat kreatininvärde |
|
Mindre vanliga (1 till 10 av 1 000 behandlade djur): |
Svåra: Hälta, muskuloskeletala störningar Cirkulatorisk chock. |
Resultat från den kliniska fältstudien av 151 behandlade och placebobehandlade hundar visade att de kliniska tecknen på sjukdomen (mastcellstumör) och de behandlingsrelaterade biverkningarna är mycket likartade till sin natur.
• Två eventuellt behandlingsrelaterade dödsfall inträffade. Hos en hund påvisade patologiska fynd vaskulär trombos med spridd intravaskulär koagulopati (DIC) och pankreatit.. Den andra hunden avled efter gastrisk perforation.
• Ytterligare två dödsfall har inträffat, men orsakssamband med behandlingen kunde inte fastställas.
• Två hundar utvecklade epistaxis, utan orsakssamband med trombocytopeni. En annan hund utvecklade epistaxis med samtidig, spridd, intravaskulär koagulopati.
• Tre hundar hade krampliknande symtom, men orsakssamband med behandlingen kunde inte fastställas.
Det är viktigt att rapportera biverkningar. Det möjliggör fortlöpande säkerhetsövervakning av ett läkemedel. Rapporter ska, företrädesvis via en veterinär, skickas till antingen innehavaren av godkännande för försäljning eller dennes lokala företrädare eller till den nationella behöriga myndigheten via det nationella rapporteringssystemet. Se respektive kontaktuppgifter i bipacksedeln.
