Halocur

1 x 490 ml

Oral lösning

Aktiv ingrediens

Halofuginon (Halofuginon-laktat) : 0,5 mg/ml

ATC-kod

QP51AX08 Halofuginon

QP51AX Övriga medel mot protozoer

QP51A Medel mot sjukdomar orsakade av protozoer

QP51 Medel mot protozoer

QP Antiparasitära, insektsdödande och repellerande medel

Djurslag

Nötkreatur (spädkalvar).

Indikationer

Förebyggande av diarré orsakad av diagnostiserad infektion med Cryptosporidium parvum i besättningar där kryptosporidios har konstaterats.

Behandling bör påbörjas under de första 24 till 48 levnadstimmarna.

Minskning av diarré orsakad av diagnostiserad infektion med Cryptosporidium parvum. Behandling bör påbörjas inom 24 timmar efter de första tecknen på diarré.

I båda fallen har minskad utsöndring av oocystor visats.

Dos och administreringssätt

Oral användning.

Ges efter utfodring.

Doseringen är 100 mikrogram halofuginonbas/kg kroppsvikt / en gång dagligen under 7 på varandra följande dagar, motsvarande 2 ml av läkemedlet / 10 kg kroppsvikt / en gång dagligen under 7 på varandra följande dagar.

För att underlätta behandlingen föreslås ett förenklat doseringsschema:

• 35 kg < kalv ≤ 45 kg: 8 ml av läkemedlet en gång dagligen under 7 på varandra följande dagar.

• 45 kg < kalv < 60 kg: 12 ml av läkemedlet en gång dagligen under 7 på varandra följande dagar.

Till mindre eller större djur ska dosen beräknas exakt efter kroppsvikt (2 ml/10 kg kroppsvikt).

Underdosering kan resultera i ineffektiv användning och kan gynna resistensutveckling.

För att säkerställa att rätt dos ges bör kroppsvikten fastställas så noggrant som möjligt. Användning av lämpligt kalibrerad mätutrustning rekommenderas.

Behandlingen ska ges vid samma tid varje dag.

Alla kalvar som föds efter den först behandlade kalven måste behandlas systematiskt, så länge som risk för diarré orsakad av Cryptosporidium parvum bedöms föreligga.

Biverkningar

Nötkreatur (spädkalvar):

Mycket sällsynta

(färre än 1 av 10 000 behandlade djur, enstaka rapporterade händelser inkluderade):

Diarré¹

¹Försvårad diarré har observerats.

Det är viktigt att rapportera biverkningar. Det möjliggör fortlöpande säkerhetsövervakning av ett läkemedel. Rapporter ska, företrädesvis via en veterinär, skickas till antingen innehavaren av godkännande för försäljning eller till den nationella behöriga myndigheten via det nationella rapporteringssystemet. Se bipacksedeln för respektive kontaktuppgifter.