Exagon vet.

Den intravenösa administreringsvägen bör vara den väg som föredras, och tillräcklig sedering ska ges om veterinären bedömer att det är nödvändigt. För hästar och nöt är premedicinering obligatoriskt. När intravenös administrering är svår, och endast efter djup sedering eller anestesi, får läkemedlet administreras intrakardiellt. Alternativt kan man, för enbart små djur, administrera intraperitonealat, men bara efter lämplig sedering.

Intrapulmonell administrering får endast användas som en sista utväg och endast om djuret är starkt sederat, medvetslöst eller sövt och inte visar någon reaktion på skadlig stimulering. Detta administreringssätt får endast användas på fjäderfän, duvor, fåglar, ormar, sköldpaddor, ödlor och grodor.

Lämplig dos är beroende på djurslag och administreringssätt. Följ därför doseringsinstruktionerna noggrant.

Intravenös injektion i smådjur bör utföras med en kontinuerlig injektionshastighet tills medvetslöshet inträder.

Den intravenösa administreringsvägen bör vara den väg som föredras för fåglar. Om venpunktion inte kan utföras (på grund av t.ex. hematom, kollaps av hjärt-kärlsystemet), kan intrapulmonell injektion vara ett alternativ. Hos fåglar utförs intrapulmonell injektion genom att sätta in kanylen i dorso - ventral riktning på vänster eller höger sida av ryggraden och in i lungan (3:e eller 4:e revbenssegmentet mellan ryggraden och skulderbladet).

Hos hästar, nöt och svin ska pentobarbital injiceras som en snabb bolusdos.

För lättare och mindre smärtsam injektion i öronvenen hos svin bör läkemedlet spädas med steril, isoton natriumklorid (9 mg/ml, 0,9 %)-lösning med blandningsförhållandet 1:1

Hästar, ponnyer

1 ml per 4,5-5 kg kroppsvikt, intravenöst som en snabb bolusdos

Nöt

1 - 2 ml per 10 kg kroppsvikt, intravenöst som en snabb bolusdos

Svin

Doseringsmängd:

Vena cava cranialis: intravenöst som en snabb bolusdos

0,1 ml/kg kroppsvikt hos djur som väger >30 kg

0,2 ml/kg kroppsvikt hos djur som väger <30 kg

Öronvenen: intravenöst som en snabb bolusdos. 0,1 ml/kg kroppsvikt hos djur som väger >30 kg

0,2 ml/kg kroppsvikt hos djur som väger <30 kg

Spädning med steril, isoton NaCl (0,9 %)-lösning, blandningsförhållandet 1:1, är nödvändig.

Intrakardiell administrering:

0,1 ml/kg kroppsvikt hos djur som väger >30 kg

0,2 ml/kg kroppsvikt hos djur som väger <30 kg

Administreringsvägar:

Djur uppdelade efter vikt och administreringssätt:

Smågris (upp till 8 kg):

Intravenöst (vena cava cranialis) eller intrakardiell administrering

Avvanda smågrisar (8-25 kg), växande gris (25 - 40 kg), slaktsvin (40-100 kg): Intravenös (Vena cava cranialis eller öronvenen) eller intrakardiell administrering

Galtar och suggor (över 100 kg):

Intravenös administrering (öronvenen)

Fixering:

Om möjligt bör fixering undvikas eller åtminstone begränsas till ett minimum.

Om fixering är nödvändigt, bör en noslina användas.

Hundar

Intravenös administrering: kontinuerlig injektion (ca 1,2 ml/s) till medvetslöshet, resten administreras som en snabb bolusdos:

1 ml per 3-5 kg kroppsvikt

Intrakardiell och intraperitoneal administrering:

1 ml per 3-4 kg kroppsvikt

Katter

Intravenös administrering: kontinuerlig injektion tills djuret förlorar medvetandet, resten administreras som en snabb bolusdos:

1 ml per 2-3 kg kroppsvikt

Intrakardiell och intraperitoneal administrering:

1 ml per kg kroppsvikt

Mink, iller

1 ml per djur intravenöst

1 ml per djur intrakardiellt med lång kanyl (ca 4 cm) injiceras i kranial och något dorsal riktning från den kaudala änden av bröstbenet (processus xiphoideus).

Harar, kaniner, marsvin, hamstrar, råttor, möss

1 ml per 1-2 kg kroppsvikt intravenöst, intrakardiellt

1 ml per 0,5-1 kg kroppsvikt intraperitonealt

Fjäderfän, duvor, burfåglar

1-2 ml per kg kroppsvikt intravenöst

1-2 ml per kg kroppsvikt intrapulmonellt

Ormar, sköldpaddor, ödlor, grodor

Beroende på djurets storlek: Injicera 0,5 till 1,0 ml in i brösthålan nära hjärtat; döden väntas inträffa efter ca 5 till 10 minuter.

Proppen bör inte punkteras mer än 25 gånger.