Sedadex
Aktiv ingrediens
ATC-kod
Djurslag
Hund och katt.
Indikationer
Icke-invasiv, mild till måttligt smärtsam behandling och undersökning som kräver fasthållning sedering och analgesi av hund och katt.
Djup sedering och analgesi av hund vid samtidig användning av butorfanol för medicinsk och mindre kirurgisk behandling.
Premedicinering av hund och katt före induktion och underhåll av generell anestesi.
Dos och administreringssätt
Läkemedlet är avsett för:
- Hund: intravenös eller intramuskulär användning
- Katt: intramuskulär användning
Läkemedlet är inte avsett att användas för upprepade injektioner.
Dexmedetomidin, butorfanol och/eller ketamin kan blandas i samma spruta eftersom de har bevisats vara farmaceutiskt blandbara.
Nedanstående doser rekommenderas:
Hund:
Dexmedetomidin-doserna baseras på kroppsytan.
För icke-invasiva, milt till måttligt smärtsamma åtgärder och undersökningar som kräver fasthållning, sedering och analgesi:
Intravenöst: upp till 375 mikrogram/m2 kroppsyta.
Intramuskulärt: upp till 500 mikrogram/m2 kroppsyta.
När dexmedetomidin administreras tillsammans med butorfanol (0,1 mg/kg) för djup sedering och analgesi är den intramuskulära dosen av dexmedetomidin 300 mikrogram/m2 kroppsyta.
Premedicineringsdosen för dexmedetomidin är 125–375 mikrogram/m2 kroppsyta och administreras 20 minuter före induktion, för ingrepp som kräver anestesi. Dosen ska anpassas till typen av ingrepp, ingreppets längd och patientens tillstånd.
Användning av dexmedetomidin tillsammans med butorfanol leder till sedering och analgetisk effekt som startar inom 15 minuter efter administrering. Maximal sedering och analgesi erhålls inom 30 minuter efter administrering. Sederingen varar i minst 120 minuter efter administrering och analgesin varar minst i 90 minuter. Spontan återhämtning sker inom 3 timmar.
Premedicinering med dexmedetomidin minskar avsevärt den dos induktionsmedel som krävs och minskar behovet av inhalationsanestetikum för underhåll av anestesi. I en klinisk studie sänktes behovet av propofol och tiopental med 30 respektive 60 %. Alla anestesimedel som används för induktion eller underhåll av anestesi ska administreras till det att de får effekt. I en klinisk studie bidrog dexmedetomidin till postoperativ analgesi i 0,5–4 timmar. Denna tidsperiods längd är emellertid avhängig av ett antal variabler och ytterligare analgesi ska administreras i enlighet med klinisk bedömning.
Motsvarande doser baserade på kroppsvikt visas i följande tabeller. Det rekommenderas att en lämpligt graderad spruta används för att säkerställa korrekt dosering vid administrering av små mängder.
|
För icke-invasiva, milt till måttligt smärtsamma åtgärder och undersökningar som kräver fasthållning, sedering och analgesi och för premedicinering |
||||||
|
Hundar Vikt |
Dexmedetomidin 125 mikrogram/m2 |
Dexmedetomidin 375 mikrogram/m2 |
Dexmedetomidin 500 mikrogram/m2* |
|||
|
(kg) |
(mikrogram/kg) |
(ml) |
(mikrogram/kg) |
(ml) |
(mikrogram/kg) |
(ml) |
|
2–3 |
9,4 |
0,04 |
28,1 |
0,12 |
40 |
0,15 |
|
3,1–4 |
8,3 |
0,05 |
25 |
0,17 |
35 |
0,2 |
|
4,1–5 |
7,7 |
0,07 |
23 |
0,2 |
30 |
0,3 |
|
5,1–10 |
6,5 |
0,1 |
19,6 |
0,29 |
25 |
0,4 |
|
10,1–13 |
5,6 |
0,13 |
16,8 |
0,38 |
23 |
0,5 |
|
13,1–15 |
5,2 |
0,15 |
15,7 |
0,44 |
21 |
0,6 |
|
15,1–20 |
4,9 |
0,17 |
14,6 |
0,51 |
20 |
0,7 |
|
20,1–25 |
4,5 |
0,2 |
13,4 |
0,6 |
18 |
0,8 |
|
25,1–30 |
4,2 |
0,23 |
12,6 |
0,69 |
17 |
0,9 |
|
30,1–33 |
4 |
0,25 |
12 |
0,75 |
16 |
1,0 |
|
33,1–37 |
3,9 |
0,27 |
11,6 |
0,81 |
15 |
1,1 |
|
37,1–45 |
3,7 |
0,3 |
11 |
0,9 |
14,5 |
1,2 |
|
45,1–50 |
3,5 |
0,33 |
10,5 |
0,99 |
14 |
1,3 |
|
50,1–55 |
3,4 |
0,35 |
10,1 |
1,06 |
13,5 |
1,4 |
|
55,1–60 |
3,3 |
0,38 |
9,8 |
1,13 |
13 |
1,5 |
|
60,1–65 |
3,2 |
0,4 |
9,5 |
1,19 |
12,8 |
1,6 |
|
65,1–70 |
3,1 |
0,42 |
9,3 |
1,26 |
12,5 |
1,7 |
|
70,1–80 |
3 |
0,45 |
9 |
1,35 |
12,3 |
1,8 |
|
>80 |
2,9 |
0,47 |
8,7 |
1,42 |
12 |
1,9 |
*endast intramuskulärt
|
För djup sedering och analgesi med butorfanol |
||
|
Hundar Vikt |
Dexmedetomidin 300 mikrogram/m2 intramuskulärt |
|
|
(kg) |
(mikrogram/kg) |
(ml) |
|
2–3 |
24 |
0,12 |
|
3,1–4 |
23 |
0,16 |
|
4,1–5 |
22,2 |
0,2 |
|
5,1–10 |
16,7 |
0,25 |
|
10,1–13 |
13 |
0,3 |
|
13,1–15 |
12,5 |
0,35 |
|
15,1–20 |
11,4 |
0,4 |
|
20,1–25 |
11,1 |
0,5 |
|
25,1–30 |
10 |
0,55 |
|
30,1–33 |
9,5 |
0,6 |
|
33,1–37 |
9,3 |
0,65 |
|
37,1–45 |
8,5 |
0,7 |
|
45,1–50 |
8,4 |
0,8 |
|
50,1–55 |
8,1 |
0,85 |
|
55,1–60 |
7,8 |
0,9 |
|
60,1–65 |
7,6 |
0,95 |
|
65,1–70 |
7,4 |
1 |
|
70,1–80 |
7,3 |
1,1 |
|
>80 |
7 |
1,2 |
Katt:
Dosering för katt är 40 mikrogram dexmedetomidinhydroklorid/kg kroppsvikt motsvarande en volym av 0,08 ml läkemedel/kg kroppsvikt när den används vid icke-invasiva, milt till måttligt smärtsamma åtgärder som kräver fasthållning, sedering och analgesi.
När dexmedetomidin används till premedicinering på katt, används samma dos. Premedicinering med dexmedetomidin minskar avsevärt den dos induktionsmedel som krävs och minskar behovet av inhalationsanestetikum för underhåll av anestesi. I en klinisk studie sänktes behovet av propofol med 50 %. Alla anestesimedel som används för induktion eller underhåll av anestesi ska administreras tills det att de får effekt.
Anestesi kan induceras 10 minuter efter premedicinering med administrering av en intramuskulär måldos av 5 mg ketamin/kg kroppsvikt eller intravenös administrering av propofol till effekt. Dosering för katt visas i följande tabell.
|
Katter Vikt |
Dexmedetomidin 40 mikrogram/kg intramuskulärt |
|
|
(kg) |
(mikrogram/kg) |
(ml) |
|
1–2 |
40 |
0,1 |
|
2,1–3 |
40 |
0,2 |
|
3,1–4 |
40 |
0,3 |
|
4,1–6 |
40 |
0,4 |
|
6,1–7 |
40 |
0,5 |
|
7,1–8 |
40 |
0,6 |
|
8,1–10 |
40 |
0,7 |
Hund och katt:
Förväntade sedativa och analgetiska effekter uppnås inom 15 minuter efter administreringen och bibehålls i upp till 60 minuter efter administrering. Sederingen kan reverseras med atipamezol (se avsnitt 3.10). Atipamezol ska ges tidigast 30 minuter efter ketamin-administrering.
Biverkningar
Hund:
|
Mycket vanliga (fler än 1 av 10 behandlade djur): |
Bradykardi Bleka slemhinnor1 Cyanotiska slemhinnor1 |
|
Vanliga (1 till 10 av 100 behandlade djur): |
Arytmi2 |
|
Sällsynta (1 till 10 av 10 000 behandlade djur): |
Lungödem Supraventrikulär och nodal arytmi2, prematura ventrikulära kontraktioner2, hjärtblock2 |
|
Mycket sällsynta (färre än 1 av 10 000 behandlade djur, enstaka rapporterade händelser inkluderade): |
Excitation2 Högt blodtryck3, lågt blodtryck3 Ökad salivering2, kräkningar4 Muskeltremor, hundsimmande frambensrörelser2, ryckningar2, förlängd sedering2 Bradypné2, minskad andningsfrekvens, oregelbunden andning2, takypné2,5 Erytem2 Nedsatt kroppstemperatur Urinering2 |
|
Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data): |
HornhinnegrumlingNedsatt syremättnad i blodet2 Ulkning2 |
1 På grund av perifer vasokonstriktion och venös desaturation vid normal arteriell syremättnad.
2 När dexmedetomidin och butorfanol används samtidigt.
3 Blodtrycket kommer att öka initialt och därefter återgå till det normala eller under det normala.
4 Kan uppkomma 5-10 minuter efter injektion. Vissa hundar kan också kräkas vid tidpunkten för återhämtning.
5 När dexmedetomidin används som premedicinering.
När dexmedetomidin och butorfanol används samtidig till hundar har brady- och takyarytmier rapporterats. Dessa kan inkludera djup sinusbradykardi, 1:a och 2:a gradens AV-block, sinusarrest eller -paus samt atriella, prematura supraventrikulära och ventrikulära komplex.
När dexmedetomidin används vid premedicinering har brady- och takyarytmier rapporterats inklusive djup sinusbradykardi, 1:a och 2:a gradens AV-block och sinusarrest. Prematura supraventrikulära och ventrikulära komplex, sinuspaus och 3:e gradens AV-block kan i sällsynta fall observeras.
Katt:
|
Mycket vanliga (fler än 1 av 10 behandlade djur): |
Arytmi1 Bradykardi Hjärtblock2 Kräkningar3 Bleka slemhinnor4 Cyanotiska slemhinnor4 |
|
Vanliga (1 till 10 av 100 behandlade djur): |
Supraventrikulär och nodal arytmi1 Ulkning1 Nedsatt syremättnad i blodet2 Nedsatt kroppstemperatur2 |
|
Mindre vanliga (1 till 10 av 1 000 behandlade djur): |
Apné2 |
|
Sällsynta (1 till 10 av 10 000 behandlade djur): |
Lungödem Extrasystole2 |
|
Mycket sällsynta (färre än 1 av 10 000 behandlade djur, enstaka rapporterade händelser inkluderade): |
Högt blodtryck5, lågt blodtryck5 Bradypné2, nedsatt andningsfrekvens, hypoventilation2, oregelbunden andning2 Muskeltremor Agitation2 |
|
Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data): |
Hornhinnegrumling |
1 När dexmedetomidin används som premedicinering.
2 När dexmedetomidin och ketamin används efter varandra.
3 Kan uppkomma 5-10 minuter efter injektion. Vissa katter kan också kräkas vid tidpunkten för återhämtning.
4 På grund av perifer vasokonstriktion och venös desaturation vid normal arteriell syremättnad.
5 Blodtrycket kommer att öka initialt och därefter återgå till det normala eller under det normala.
Intramuskulär dosering med 40 mikrogram/kg (följt av ketamin eller propofol) resulterade ofta i sinusbradykardi och sinusarytmi, ibland i 1:a gradens AV-block, och resulterade sällan i prematura supraventrikulära depolarisationer, förmaksbigemini, sinuspauser, 2:a gradens AV-block eller ersättningsslag/rytm.
Det är viktigt att rapportera biverkningar. Det möjliggör fortlöpande säkerhetsövervakning av ett läkemedel. Rapporter ska, företrädesvis via en veterinär, skickas till antingen innehavaren av godkännande för försäljning eller till den nationella behöriga myndigheten via det nationella rapporteringssystemet. Se bipacksedeln för respektive kontaktuppgifter.
Utlämning
Receptbelagt
VERIFIERADE DATA
| PRIS | Endast för registrerade veterinärer. Skapa en gratis profil för att få tillgång till alla funktioner.. Logga in |
|---|---|
| VNR | 435635 |
| EAN | 07046264356357 |
