Diazedor vet.

10 x 2 ml

Injektionsvätska, lösning

Aktiv ingrediens

Diazepam : 5 mg/ml

ATC-kod

QN05BA01 Diazepam

QN05BA Bensodiazepinderivat

QN05B Lugnande medel, ataraktika

QN05 Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel

QN Nervsystemet

Djurslag

Hundar och katter.

Indikationer

Hundar, katter:

För kortvarig behandling av krampsjukdomar och skelettmuskelspasmer av centralt och perifert ursprung.

Som del av ett preanestetiskt protokoll eller ett sederingsprotokoll.

Dos och administreringssätt

Får endast administreras som långsam, intravenös injektion.

För att säkerställa att rätt dos ges bör kroppsvikten fastställas så noggrant som möjligt.

Till hundar, katter:

− Kortvarig behandling av krampsjukdomar: 0,5 1,0 mg diazepam/kg kroppsvikt (motsvarande 0,5 1,0 ml/5 kg). Administreras som en bolusdos och upprepas upp till tre gånger, efter minst 10 minuter varje gång.

− Kortvarig behandling av skelettmuskelspasm: 0,5 2,0 mg/kg kroppsvikt (motsvarande 0,5 2,0 ml/5 kg).

− Som del av ett sederingsprotokoll: 0,2 0,6 mg/kg kroppsvikt (motsvarande 0,2 0,6 ml/5 kg).

− Som del av ett preanestetiskt protokoll: 0,1 0,2 mg/kg kroppsvikt (motsvarande 0,1 0,2 ml/5 kg).

Gummiproppen kan säkert punkteras upp till 100 gånger. (Punkteringsstudien utfördes med en 23G injektionsnål.)

Biverkningar

Hundar, katter:

Sällsynta

(1 till 10 av 10 000 behandlade djur):

Excitation^¹, Aggression¹, disinhiberande effekt¹.

Mycket sällsynta

(färre än 1 av 10 000 behandlade djur, enstaka rapporterade händelser inkluderade):

Akut levernekros², Leversvikt².

Obestämd frekvens (kan inte uppskattas utifrån tillgängliga uppgifter):

Hypotoni³, Hjärtsjukdomar³, Tromboflebit³.

Ökad aptit⁴;

Ataxi, Förvirring, psykisk funktionsnedsättning; Beteendestörning.

¹ Paradoxala reaktioner kan observeras huvudsakligen hos små hundraser. Undvik därför användning av diazepam som ensamt medel hos potentiellt aggressiva djur.

² Endast hos katter.

³ Associerad med snabb intravenös administration.

⁴ Främst hos katter.

Det är viktigt att rapportera biverkningar. Det möjliggör fortlöpande säkerhetsövervakning av ett läkemedel. Rapporter ska, företrädesvis via en veterinär, skickas till antingen innehavaren av godkännande för försäljning eller dennes lokala företrädare eller till den nationella behöriga myndigheten via det nationella rapporteringssystemet. Se även bipacksedeln för respektive kontaktuppgifter.