Liknande förpackningar
-
Product
100mg1 x 100 -
Product
100mg1 x 100 -
Product
100mg1 x 100
Cepedex
Aktiv ingrediens
ATC-kod
Djurslag
Hund och katt.
Indikationer
Icke-invasiva, lätt till måttligt smärtsam behandlingar och undersökning som kräver fasthållning, sedering och analgesi av hund och katt.
Djup sedering och analgesi av hund vid samtidig användning av butorfanol för medicinsk och mindre kirurgisk behandling.
Premedicinering av hund och katt före induktion och underhåll av generell anestesi.
Dos och administreringssätt
Hund: intravenös eller intramuskulär användning.
Katt: intramuskulär användning.
Läkemedlet är inte avsett att användas för upprepade injektioner.
Gummiproppen kan punkteras upp till 100 gånger utan säkerhetsrisk.
Dexmedetomidin, butorfanol och/eller ketamin kan blandas i samma spruta eftersom de har bevisats vara farmaceutiskt blandbara.
För att säkerställa att rätt dos ges bör kroppsvikten fastställas så noggrant som möjligt.
Nedanstående doser rekommenderas:
Hund:
Dexmedetomidin-doserna baseras på kroppsytan.
För icke-invasiva, lätt till måttligt smärtsamma åtgärder och undersökningar som kräver fasthållning, sedering och analgesi:
Intravenöst: upp till 375 mikrogram/m2 kroppsyta.
Intramuskulärt: upp till 500 mikrogram/m2 kroppsyta.
När dexmedetomidin administreras tillsammans med butorfanol (0,1 mg/kg kroppsvikt) för djup sedering och analgesi är den intramuskulära dosen av dexmedetomidin 300 mikrogram/m2 kroppsyta.
Premedicineringsdosen för dexmedetomidin är 125–375 mikrogram/m2 kroppsyta och administreras 20 minuter före induktion, för ingrepp som kräver anestesi. Dosen ska anpassas till typen av ingrepp, ingreppets längd och patientens tillstånd.
Användning av dexmedetomidin tillsammans med butorfanol leder till sedering och analgetisk effekt som startar inom 15 minuter efter administrering. Maximal sedering och analgesi erhålls inom 30 minuter efter administrering. Sederingen varar i minst 120 minuter efter administrering och analgesin varar minst i 90 minuter. Spontan återhämtning sker inom 3 timmar.
Premedicinering med dexmedetomidin minskar avsevärt den dos induktionsmedel som krävs och minskar behovet av inhalationsanestetikum för underhåll av anestesi. I en klinisk studie sänktes behovet av propofol och tiopental med 30 respektive 60 %. Alla anestesimedel som används för induktion eller underhåll av anestesi ska administreras till det att de får effekt. I en klinisk studie bidrog dexmedetomidin till postoperativ analgesi i 0,5–4 timmar. Denna tidsperiods längd är emellertid avhängig av ett antal variabler och ytterligare analgesi ska administreras i enlighet med klinisk bedömning.
Motsvarande doser baserade på kroppsvikt visas i följande tabeller. Det rekommenderas att en lämpligt graderad spruta används för att säkerställa korrekt dosering vid administrering av små mängder.
|
För icke-invasiva, lätt till måttligt smärtsamma behandlingar och undersökningar som kräver fasthållning, sedering och analgesi samt för premedicinering |
||||||
|
Hundar kroppsvikt |
Dexmedetomidin 125 mikrogram/m2 |
Dexmedetomidin 375 mikrogram/m2 |
Dexmedetomidin 500 mikrogram/m2* |
|||
|
(kg) |
(mikrogram/kg) |
(ml) |
(mikrogram/kg) |
(ml) |
(mikrogram/kg) |
(ml) |
|
2–3 |
9,4 |
0,04 |
28,1 |
0,12 |
40 |
0,15 |
|
3,1–4 |
8,3 |
0,05 |
25 |
0,17 |
35 |
0,2 |
|
4,1–5 |
7,7 |
0,07 |
23 |
0,2 |
30 |
0,3 |
|
5,1–10 |
6,5 |
0,1 |
19,6 |
0,29 |
25 |
0,4 |
|
10,1–13 |
5,6 |
0,13 |
16,8 |
0,38 |
23 |
0,5 |
|
13,1–15 |
5,2 |
0,15 |
15,7 |
0,44 |
21 |
0,6 |
|
15,1–20 |
4,9 |
0,17 |
14,6 |
0,51 |
20 |
0,7 |
|
20,1–25 |
4,5 |
0,2 |
13,4 |
0,6 |
18 |
0,8 |
|
25,1–30 |
4,2 |
0,23 |
12,6 |
0,69 |
17 |
0,9 |
|
30,1–33 |
4 |
0,25 |
12 |
0,75 |
16 |
1,0 |
|
33,1–37 |
3,9 |
0,27 |
11,6 |
0,81 |
15 |
1,1 |
|
37,1–45 |
3,7 |
0,3 |
11 |
0,9 |
14,5 |
1,2 |
|
45,1–50 |
3,5 |
0,33 |
10,5 |
0,99 |
14 |
1,3 |
|
50,1–55 |
3,4 |
0,35 |
10,1 |
1,06 |
13,5 |
1,4 |
|
55,1–60 |
3,3 |
0,38 |
9,8 |
1,13 |
13 |
1,5 |
|
60,1–65 |
3,2 |
0,4 |
9,5 |
1,19 |
12,8 |
1,6 |
|
65,1–70 |
3,1 |
0,42 |
9,3 |
1,26 |
12,5 |
1,7 |
|
70,1–80 |
3 |
0,45 |
9 |
1,35 |
12,3 |
1,8 |
|
>80 |
2,9 |
0,47 |
8,7 |
1,42 |
12 |
1,9 |
*endast intramuskulärt
|
För djup sedering och analgesi med butorfanol |
||
|
Hundar kroppsvikt |
Dexmedetomidin 300 mikrogram/m2 intramuskulärt |
|
|
(kg) |
(mikrogram/kg) |
(ml) |
|
2–3 |
24 |
0,12 |
|
3,1–4 |
23 |
0,16 |
|
4,1–5 |
22,2 |
0,2 |
|
5,1–10 |
16,7 |
0,25 |
|
10,1–13 |
13 |
0,3 |
|
13,1–15 |
12,5 |
0,35 |
|
15,1–20 |
11,4 |
0,4 |
|
20,1–25 |
11,1 |
0,5 |
|
25,1–30 |
10 |
0,55 |
|
30,1–33 |
9,5 |
0,6 |
|
33,1–37 |
9,3 |
0,65 |
|
37,1–45 |
8,5 |
0,7 |
|
45,1–50 |
8,4 |
0,8 |
|
50,1–55 |
8,1 |
0,85 |
|
55,1–60 |
7,8 |
0,9 |
|
60,1–65 |
7,6 |
0,95 |
|
65,1–70 |
7,4 |
1 |
|
70,1–80 |
7,3 |
1,1 |
|
>80 |
7 |
1,2 |
Katt:
Dosering för katt är 40 mikrogram dexmedetomidinhydroklorid/kg kroppsvikt motsvarande en volym av 0,08 ml läkemedel/kg kroppsvikt när den används vid icke-invasiva, lätt till måttligt smärtsamma åtgärder som kräver fasthållning, sedering och analgesi.
När dexmedetomidin används till premedicinering på katt, används samma dos. Premedicinering med dexmedetomidin minskar avsevärt den dos induktionsmedel som krävs och minskar behovet av inhalationsanestetikum för underhåll av anestesi. I en klinisk studie sänktes behovet av propofol med 50 %. Alla anestesimedel som används för induktion eller underhåll av anestesi ska administreras tills det att de får effekt.
Anestesi kan induceras 10 minuter efter premedicinering med administrering av en intramuskulär måldos av 5 mg ketamin/kg kroppsvikt eller intravenös administrering av propofol till effekt. Dosering för katt visas i följande tabell.
|
Katter kroppsvikt |
Dexmedetomidin 40 mikrogram/kg intramuskulärt |
|
|
(kg) |
(mikrogram/kg) |
(ml) |
|
1–2 |
40 |
0,1 |
|
2,1–3 |
40 |
0,2 |
|
3,1–4 |
40 |
0,3 |
|
4,1–6 |
40 |
0,4 |
|
6,1–7 |
40 |
0,5 |
|
7,1–8 |
40 |
0,6 |
|
8,1–10 |
40 |
0,7 |
Hund och katt:
Förväntade sedativa och analgetiska effekter uppnås inom 15 minuter efter administreringen och bibehålls i upp till 60 minuter efter administrering. Sederingen kan reverseras med atipamezol (se avsnitt 3.10). Atipamezol ska ges tidigast 30 minuter efter ketamin-administrering.
Biverkningar
Hund:
|
Mycket vanliga (fler än 1 av 10 behandlade djur): |
Bradykardi Blåaktiga slemhinnor2 Bleka slemhinnor2 |
|
Vanliga (1 till 10 av 100 behandlade djur): |
Arytmi1 |
|
Sällsynta (1 till 10 av 10 000 behandlade djur): |
Lungödem |
|
Obestämd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data): |
Excitation1 Hjärtblock1 Högt blodtryck3 Lågt blodtryck3 Prematura ventrikulära kontraktioner1 Supraventrikulär och nodal arytmi1 Hypersalivation1 Ulkning1 Kräkning4 Hornhinnegrumling Muskeltremor Förlängd sedering1 Bradypné1,5 Minskad pulssyresättning1 Minskad andningsfrekvens Oregelbunden andning1 Takypné1,5 Erytem1 Minskad kroppstemperatur Urinering1 |
1När dexmedetomidin och butorfanol används i kombination.
2Till följd av perifer vasokonstriktion och venös desaturering vid normal arteriell syresättning.
3Blodtrycket stiger i början och återvänder sedan till normal nivå eller under normal nivå.
4Kan inträffa 5–10 minuter efter injektion. Vissa hundar kan även få kräkningar vid återhämtningen.
5När dexmedetomidin används som premedicinering.
När dexmedetomidin och butorfanol används i kombination på hundar, har brady- och takyarytmier rapporterats. Dessa kan omfatta djup sinusbradykardi, 1:a och 2:a gradens AV-block, sinusstillestånd eller sinuspaus samt supraventrikulära och ventrikulära prematura komplex.
När dexmedetomidin används som premedicinering, har brady- och takyarytmier rapporterats, inklusive djup sinusbradykardi, 1:a och 2:a gradens AV-block och sinusstillestånd. Supraventrikulära och ventrikulära prematura komplex, sinuspaus och 3:e gradens AV-block kan observeras i sällsynta fall.
Katt:
|
Mycket vanliga (fler än 1 av 10 behandlade djur): |
Arytmi1 Bradykardi Hjärtblock2 Kräkning3 Bleka slemhinnor4 Blåaktiga slemhinnor4 |
|
Vanliga (1 till 10 av 100 behandlade djur): |
Supraventrikulär och nodal arytmi1 Ulkning1 Minskad pulssyresättning2 Hypotermi2 |
|
Mindre vanliga (1 till 10 av 1 000 behandlade djur): |
Apné2 |
|
Sällsynta (1 till 10 av 10 000 behandlade djur): |
Lungödem |
|
Obestämd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data): |
Extrasystole2 Högt blodtryck5 Lågt blodtryck5 Hornhinnegrumling Muskeltremor Bradypné2 Minskad andningsfrekvens Hypoventilation2 Oregelbunden andning2 Agitation2 |
1När dexmedetomidin används som premedicinering.
2När dexmedetomidin och ketamin används efter varandra.
3Kan inträffa 5–10 minuter efter injektion. Vissa katter kan även få kräkningar vid återhämtningen.
4 Till följd av perifer vasokonstriktion och venös desaturering vid normal arteriell syresättning.
5Blodtrycket stiger i början och återvänder sedan till normal nivå eller under normal nivå.
Intramuskulär dosering med 40 mikrogram/kg (följt av ketamin eller propofol) resulterar ofta i sinusbradykardi och sinusarytmi, ibland 1:a gradens AV-block, men resulterar sällan i prematura supraventrikulära depolarisationer, förmaksbigemini, sinuspaus, 2:a gradens AV-block eller ersättningsslag/rytm.
Det är viktigt att rapportera biverkningar. Det möjliggör fortlöpande säkerhetsövervakning av ett läkemedel. Rapporter ska, företrädesvis via en veterinär, skickas till antingen innehavaren av godkännande för försäljning eller dennes lokala företrädare eller till den nationella behöriga myndigheten via det nationella rapporteringssystemet. Se bipacksedeln för respektive kontaktuppgifter.
Utlämning
Receptbelagt
| PRIS | Priset är endast synligt för yrkesverksamma. Skapa din gratis profil på VETiSearch idag.. Logga in |
|---|---|
| VNR | 595222 |
| GTIN | • • • • • • • • • 2220 |
